Prostatakörteln är en typ av körtel som finns hos alla män, och prostatan producerar en del av vätskan som utgör sperman. Anatomiskt ligger den under urinblåsan och omger urinkanalen. Rör som för spermier från testiklarna passerar genom den, tillsammans med urinröret. Tack vare vätskan den utsöndrar, genomgår sperman flytande. På så sätt ökar den spermans flytande förmåga efter att den gått ut ur kroppen och underlättar befruktningen.
Varför växer den?
Prostatan körtel har en genomsnittlig volym på 20 cc, men med åldern minskar den fysiologiskt visar en tillväxttrend. Orsaken och mekanismen för prostataförstoring är inte helt klarlagda. Man tror att hormonella faktorer som förändras med stigande ålder är effektiva för tillväxten av prostata. När män går in i andropaus, anses minskningen av testosteronhormon och ökningen av östrogennivån vara effektiva vid prostataförstoring.
Vilka symtom ska jag misstänka vid prostata?
Bland symtomen:
-
Svårigheter att börja kissa och kissa
-
kissa ofta
-
Giflad urinering
-
Minskat urintryck
-
Känner fortfarande urinen efter att ha urinerat
-
Vaknar på natten för att kissa
-
Ofrekvent urinering
-
Droppande efter urinering
-
Oförmåga att urinera
-
Plötslig känsla av urinering
-
Inkontinens
Om dessa symtom finns är det viktigt att konsultera en specialistläkare. Om behandlingen försenas kan oönskade biverkningar som urinvägsinfektion, stenbildning i urinblåsan, blödning från prostata, plötslig urinering och njursvikt uppstå.
Hur diagnostiseras? >
p>Först och främst är det nödvändigt att lyssna på patientens klagomål och kontrollera prostatan med en fysisk undersökning. Efteråt PSA-test i blodet, urinanalys och odling vid behov, några symtomutvärderingsfrågeformulär, urinprov för att mäta urinflöde, ultraljud för att utvärdera njur-, blås- och prostatastorlek och även för att förstå om det finns urin i urinblåsan. Röntgen kan begäras.
Hur behandlas det?
Det finns i princip två typer av behandlingar för godartad prostataförstoring. Efter att livsstilsförändringarna är genomförda kan patienten påbörjas på uppföljning eller läkemedelsbehandling. Om det inte finns några svårigheter med urinflöde och relaterade fynd kan patienten följas upp med jämna mellanrum.
Om det finns symtom som påverkar personens dagliga liv påbörjas behandling med läkemedel.
Kirurgisk behandling: Efter behandling med läkemedel eller om symtomen är långt framskridna är kirurgisk behandling ett av alternativen. Syftet här är att ta bort prostatavävnaden som blockerar banan och öppna banan. Som ett resultat av den tekniska utvecklingen har många kirurgiska alternativ blivit tillgängliga. Bland dem är TUR-P-metoden en av de första slutna kirurgiska metoderna som har använts i flera år. I denna metod försöker man skrapa prostatavävnaden, som kommer in genom urinkanalen och stängs av, med hjälp av elektrisk energi. Användningen av elektrisk energi kräver användning av vätska som leder elektricitet, och absorptionen av denna vätska av vävnaderna under operationen kan orsaka att vissa mineraler faller i kroppen och orsakar ett tillstånd som kallas TUR-syndrom hos patienten. För att undvika denna situation avbryts operationen vanligtvis inom 1 timme. Slutligen kan TUR-metoden utgöra en risk för patienter med pacemaker.
Under de följande åren har bipolära system som använder plasmaenergi istället för elektrisk energi tagits fram med teknikens utveckling. I detta system behövs ingen extra vätska för överföring av energi och energin går ut ur kroppen med hjälp av samma anordning utan att spridas till patienten. På så sätt begränsas inte operationstiden och riskerna i TUR-metoden kan minimeras.
Är det möjligt att diagnostisera tidigt?
Ja, om du har en familjehistoria på 40 eller 50 år, oavsett om du har ett klagomål eller inte, med en prostatakontroll en gång om året kommer både förstoring och tidig upptäckt av prostatacancer.
Läs: 0
