CELLPROV

Pap-smear-test, även kallat vaginal smear, cervical smear, cervical smear, kallas smir (uttalas på vårt språk)i dagligt bruk och kallas cervical (cervix) Det är ett test som används för att screena för cancer. I vår artikel kommer vi kort att hänvisa till detta test som utstryk.
     

Huvudsyftet med utstrykningstestet är att samla upp de utskurna cellerna från livmoderhalsen för att undersökas under mikroskop. Livmoderhalsen är den nedre och smala delen av livmodern, belägen i den övre delen av slidan och tillhandahåller förbindelsen mellan livmodern och slidan.
     

Tidig diagnos av livmoderhalscancer eller dess prekursorfynd görs med smettestet. Det ger alltså en stor chans till behandling. Livmoderhalscancer uppstår efter en lång period av latent sjukdom. Utstryksscreening är mycket viktigt för att känna igen denna period och har visat sig minska dödsfall på grund av livmoderhalscancer med 72 %. Som med alla cancerformer är tidig diagnos livräddande vid livmoderhalscancer. Tidig upptäckt av onormala celler med utstryk är det första steget för att stoppa processen innan cancer uppstår.

Livmoderhalscancer har blivit en av de cancerformer som kan förebyggas med utstryksscreening och är mycket viktig för kvinnors hälsa.

VARFÖR GÖR SMEAR              

Som nämnts ovan utförs smear i syfte att screena och förebygga livmoderhalscancer. Detta test kan kombineras med HPV-testet (Human Papiloma Virus) hos kvinnor över 30 år. HPV är ett virus som oftast överförs sexuellt och som vissa typer kan orsaka livmoderhalscancer hos kvinnor.

VEM SKA GÖRA PAP-SEMAR?          

Smettest rekommenderas generellt för kvinnor över 21 år. Men om läkaren anser det nödvändigt kan detta test upprepas vid tidigare åldrar och med olika frekvenser.

HUR OFTA SKA PAPSMEAR GÖRAS?               p>

Mellan åldrarna 21-65 rekommenderas i allmänhet ett utstrykstest vart tredje år. Om det kombineras med HPV-testet kan frekvensen av utstrykstestet minskas till vart 5:e år.

Men om det finns vissa riskfaktorer kan utstrykstest utföras oftare, oavsett ålder. Dessa riskfaktorer är följande:

Utstryksutstryk på gravida kvinnor utförs säkert under de första 3 månaderna. Även om det finns kan vara lätt färgning på grund av proceduren, detta leder inte till missfall.

VEM KANSKE INTE HAR UTSMÄTT?

I vissa fall nedan, ett utstryk testet får inte utföras;

För det första kan det finnas olika metoder i olika länder och olika kliniker när det gäller screeningålder, frekvens och population som ska screenas. Det som är viktigt här är läkarens beslut och varje patient utvärderas utifrån sina egna riskfaktorer vad gäller screeningålder och frekvens.

HUR PÅLITLIG ÄR SMEAR?          

Smettest är en mycket pålitlig metod för screening av livmoderhalscancer. Den upptäcker dock fortfarande inte100 %varje livmoderhalscancer. I sällsynta fall kan onormala celler hittas även om utstryksresultatet är normalt.
Det betyder inte att ett misstag har begåtts. I följande fall kanske inte onormala celler upptäcks genom utstryk

Ibland kanske inte onormala celler upptäcks i utstryket. Men om regelbundna uppföljningar görs fungerar tiden till patientens fördel. Eftersom livmoderhalscancer utvecklas över år och onormala celler som inte kan upptäckas vid det första utstryket upptäcks vid nästa utstryk.

SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU GÅR PÅ ETT SMART-TEST

Öka utstrykstestets noggrannhet. Du måste vara uppmärksam på några punkter innan du går till testet.

HUR TAR MAN ETT SMEAR-TEST?

Utstrykstest är ett mycket enkel och smärtfri procedur. Det kan göras även under kontorsförhållanden. Testet tas på gynekologiskt bord och i gynekologisk undersökningsställning. Först och främst placeras ett verktyg som kallas spekulum i slidan och slidväggarna separeras från varandra. Därmed blir livmoderhalsen mer synlig. Sedan tar läkaren en pinne från livmoderhalsen med en plastborste eller spatel. Cellerna som ska undersökas finns i den pinnen. Det finns ingen skärning eller rivning under proceduren. Därför är det helt smärtfritt.

EFTER SMEAR?

Efter att ha gjort utstrykstestet kan du återgå till dina dagliga aktiviteter. Beroende på vilken metod som används placeras de uppsamlade cellerna antingen i en speciell vätska (vätskebaserat utstryk) eller sprids på ett tunt glas (klassiskt utstryk) och skickas till laboratoriet. Prover undersöks i mikroskop i laboratoriet för att söka efter celler som kan vara cancerframkallande eller cancerprekursorer. Dessa procedurer tar inte lång tid och resultatet av testet är vanligtvis tillgängligt inom några dagar.

HUR RAPPORTERAS SMEAR-RESULTAT?

Smeta ut din läkare för misstänkta fall som kräver ytterligare undersökning varnar.
Normalt resultat; Det visar att det inte finns någon abnormitet i cellerna. Det innebär att ingen behandling eller ytterligare undersökning krävs. Det finns ingen anledning att göra något annat förrän nästa smutsningstid. I den här situationen est kallas negativ. Men ordet "negativ"här är inte ett uttryck för negativitet.

Onormalt resultat; betyder att onormala eller ovanliga celler har upptäckts. I det här fallet kallas testet positivt. Detta resultat betyder dock inte att patienten har livmoderhalscancer. Resultatet tolkas enligt vilken typ av onormala celler som upptäcks.

De vanliga diagnoserna du kan få vid onormala resultat och ytterligare undersökningar som ska göras är följande;

ASCUS (Atypisk cell av okänd betydelse): Livmoder Det finns ytliga skivepitelceller, kallade skivepitelceller, som normalt täcker munnen. Det indikerar abnormitet i dessa celler. Denna abnormitet betyder dock inte att det finns prekursorceller. I detta fall kan ytterligare ett HPV-test utföras för att undersöka förekomsten av virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Om högriskvirus inte upptäcks behöver du inte oroa dig och utstrykningen upprepas efter 4-6 månader. Men om högrisktyper av HPV-virus upptäcks är ytterligare undersökning nödvändig.

SIL (Squamous Intraepithelial Lesion): Denna diagnos tyder på att celler som samlas in i utstryket kan vara föregångare till cancer och kräver ytterligare undersökning. Baserat på formen, storleken och andra egenskaper hos cellerna delas SIL in i två grupper som hög- och låggradig.
 

Atypiska körtelceller: Körtelceller är körtelceller och utsöndrar en klar klibbig vätska som kallas slem. Dessa celler är belägna i den inre lumen av livmoderhalsen och livmodern. Förändringar i dessa celler betyder inte cancer, men ytterligare utredning är nödvändig.
 

Squamous Cell Cancer eller Adenocarcinom: När dessa celler ses är cancerdiagnosen vissa. Skivepitelcancer indikerar att cancer har utvecklats från de ytliga celler som täcker livmoderhalsen eller slidan. Adenocarcinom indikerar att cancer har utvecklats från körtelceller. I dessa fall bör undersökning och behandling påbörjas omedelbart.

När utstryksresultatet är onormalt utförs vidare undersökning vanligtvis med en procedur som kallas kolposkopi. Livmoderhalsen undersöks med en optisk anordning som kallas ett kolposkop, genom att förstora bilden och färga vävnaden. En biopsi görs från de misstänkta områdena och en bit vävnad tas och denna bit undersöks för en definitiv diagnos.
Mot bakgrund av allt detta; Pap-test är ett mycket viktigt screeningtest och räddar liv. Av dessa skäl är det ett test som måste utföras utan avbrott.

Läs: 0

yodax