1. Klitoris
2. Labium minora (inre läppar)
3. Labium majora (yttre läppar)
4. Vagina
5. Cervix (cervix)
6. Kropp av livmodern (livmoderns kropp)
7. Fundus i livmodern (överst på livmodern)
8. Urinrör (externa urinvägar)
9. Anus
10. Rektum
11. Kolon (tjocktarm)
12. Urinblåsa
Urininkontinens; Det kan definieras som ofrivilligt läckage av urin.
Detta hygieniska problem, som har en frekvens på upp till 50 %, särskilt hos äldre kvinnor, framstår som ett viktigt folkhälsoproblem för samhället.
Innan du går djupare in på ämnet. Kortfattat skulle det vara användbart att ta en titt på hur kvinnlig kontinens är.
Först och främst för att säkerställa kontinens, oavsett om det är i vila eller under en fysisk procedur, intravesikalt (inuti urinblåsan) tryck bör användas, inte i något fall intrauretralt Trycket (inuti urinröret) bör inte överstiga. Med andra ord, för att urin ska kunna komma ut måste trycket inuti urinblåsan överstiga urinrörets stängningstryck.
Strukturer som ger kontinens (för att behålla urin):
1. Inre (intern)sfinkterisk mekanism
2. Extrinsic (extern) sfinkterisk mekanism
3. Stödvävnader som säkerställer att den uretrovesikala förbindelsen (punkten där blåsan möter urinröret) förblir i lämplig position
4. Korrekt innervering av alla dessa strukturer (nervnätverk)
Inneboende sfinkterisk mekanism:
Ungefär; Den består av den elastiska strukturen av urinrörets slemhinna och urinrörsväggen. Dessa strukturer är östrogenberoende. (Med andra ord, när kvinnan går in i klimakteriet kommer denna struktur inte att kunna utföra sin normala funktion eftersom östrogen kommer att minska.)
Inkontinens
Extrinsic sfinkterisk mekanism:
Periuretral (runt urinröret) sfinkter som består av muskelfibrer och muskler som tillhör urogenitala diafragman Det förekommer.
Inkontinens
DE STRUKTURER SOM HÅLLER DEN VESIKOSFINKTERISKA ENHETEN I SIN NORMALA LÄGE
Dessa strukturer finns i grunden inuti höften, som vi kallar kvinnans bäcken. Den består av strukturer som tillhör golvmusklerna i regionen (de är kondensationer av levator fascia).
Alla dessa fascia strukturer och levator muskelfibrer påverkas av ökningen av intraabdominalt tryck (hosta - ansträngning - gå upp och ner i trappor) etc.) dra ihop sig och dra urinröret mot symfysen, som är benstrukturen framför den.
Inkontinens
Inkontinens kan klassificeras på många olika sätt, men för att underlätta åtskillnaden är den mest praktiska klassificeringen följande:< br /> TRUE STRESS INCONTINENS (GSI)
- Trängningsinkontinens
- Neuropatisk inkontinens
- Medfödd inkontinens
- Paradoxal eller bräddinkontinens
- Post- traumatisk eller iatrogen inkontinens
- Fistelinkontinens
DE VANLIGASTE FORMERA AV INKONTINENS ÄR GSI, URGE-INKONTINENS OCH DET ÄR EN KOMBINATION AV TVÅ TILLSTÅND SOM KALLAS MIX TYPE.
Läs: 0
