Hörselnedsättning är ett vanligt problem i samhället. Hörselproblem kan uppstå i varje åldersgrupp på grund av olika orsaker. Hörselproblem, särskilt i de tidiga stadierna, är mycket viktiga eftersom de kan påverka barns talprocesser. För detta ändamål är det viktigt att utföra nödvändiga undersökningar från spädbarnsåldern. Därmed kan tidig diagnos och behandlingsmöjligheter för eventuell hörselnedsättning utnyttjas. Tidiga behandlingsinsatser är avgörande för utvecklingen av barnets talförmåga. Det finns olika metoder som används för att utvärdera hörselfunktioner hos barn. Det kliniska ABR-testet (BERA) är det mest tillförlitliga av dessa tekniker.
Vad är det kliniska ABR-testet?
ABR-testet, som är den engelska förkortningen av auditory brainstem response, även känd som BERA-test, är en metod som används för att utvärdera hörselfunktioner hos barn . På vissa ställen kan den också identifieras med förkortningen "Auditory Evoked Potential" eller AEP. Örat, som ansvarar för att höra ljud, hanteras i 3 delar; som ytter-, mellan- och inre örat. Innerörat regionen innehåller en speciell struktur som kallas cochlea, som är ansvarig för hörseln. Med det kliniska ABR-testet utvärderas den elektriska aktiviteten som genereras av ljudöverföring i de nervbanor som sträcker sig från innerörat till cortex. Hörselnedsättning kan uppstå som ett resultat av störningar i alla skeden av denna mekanism. Det kliniska ABR-testet gör att vi kan få viktig information, speciellt för hörselnedsättning som ses på grund av problem i de neurala strukturerna inklusive delar av hjärnan från innerörat. Den som har hörselrelaterade besvär bör först undersökas av en specialistläkare. Detta test, som sedan bör tillämpas av en audionom, är en föredragen procedur, särskilt för hörselnedsättning orsakad av problem i hjärnans vägar. Hörselnedsättning kan ses på grund av många faktorer. Därför kräver det en omfattande och bred granskning. Det finns olika tester som kan användas för utvärdering av hörsel:
Dessa tester;
- Mellanöratester [akustisk immitansmetri (tympanometri / akustisk reflex)]
- Ren ljudaudiometri
- Taltest
- Otoakustisk emission n
- ABR-test
Varför utförs kliniskt ABR-test?
Kliniskt ABR-test utförs i allmänhet under 2 syften:
Vad är graderingen av hörselnedsättning i det kliniska ABR-testet?
Decibel (dB) är en enhet som används för att mäta intensiteten av ljud.
I. 0-15 dB: Normal hörsel
II. 16-25 dB: Mycket lindrig hörselnedsättning
III. 26-40 dB: Lätt hörselnedsättning
IV. 41-60 dB: Måttlig hörselnedsättning
V. 61-75 dB: Måttlig till svår hörselnedsättning
VI. 76-90 dB: Allvarlig hörselnedsättning
VII. 90 dB och över: Svår hörselnedsättning
Med det kliniska ABR-testet kan man bestämma från vilken ljudintensitet hörseln uppfattas. Således kan du ha en uppfattning om nivån på alla hörselproblem. Dessutom kan information om orsaken till den aktuella hörselnedsättningen nås med det kliniska ABR-testet. Audionomen kan använda denna metod när han/hon anser det nödvändigt när han/hon undersöker orsaken till hörselnedsättningen. På så sätt kan förseningar i diagnos, särskilt hos barn med hörselproblem, förebyggas och aktiviteter som syftar till talförmåga kan planeras.
Vem är det kliniska ABR-testet till för?
Till skillnad från andra metoder, är det kliniska ABR-testet mer oberoende av patientens följsamhet. Av denna anledning kan den appliceras i alla åldersgrupper, särskilt barn och spädbarn. Det är den procedur som används för att bestämma orsaken till hörselproblem som upptäcks hos barn i den tidiga perioden. Anpassningsproblem som kan observeras i samband med utvecklings- eller psykiska problem kan förhindra att hörseltestet utförs korrekt. I ett sådant fall kan ABR-testet användas. Dessutom kan mer exakta resultat erhållas med ABR-testet hos individer med kommunikationssvårigheter. Det är ett problem som måste upptäckas tidigt. För detta ändamål finns det några screeningtester som tillämpas på nyfödda barn. En mer detaljerad bedömning av eventuella hörselnedsättningar som observerats i Screening ABR, som används vid nyfödda hörselscreeningar, görs med Clinical ABR. Det är dock obligatoriskt att utföra det kliniska ABR-testet på spädbarn med riskfaktorer trots att de har klarat screeningtestet.
Hur utför man det kliniska ABR-testet?
Detta test utförs av en audionom hos vuxna och barn med hörselproblem Det är ett smärtfritt ingrepp. Under det kliniska ABR-testet placeras elektroder efter att huden rengjorts på vissa punkter i huvudområdet och runt öronen. Efter att datoranslutningen har upprättats med dessa elektroder, undersöks den elektriska aktiviteten mot de ljud som skickas genom hörlurarna. Rörelser bör undvikas under proceduren. Av denna anledning utförs testet vanligtvis medan du sover. Hos spädbarn yngre än 6 månader kan testet utföras i deras naturliga sömn utan behov av någon sedering. För detta kan audionomen rekommendera att ditt barn fastar ett tag innan ingreppet och får mat när det kommer på prov. Således uppmuntras barnet att somna. Testet kan utföras med det sovande barnet i ryggläge. Hos spädbarn äldre än 6 månader och vuxna kan en lätt sedering vara att föredra för att uppnå önskad effektivitet från ABR-testet. På så sätt är det möjligt att undvika oönskade rörelser och ljud under appliceringen. Data som erhålls under hela testet överförs till datormiljön och registreras. Audiologispecialisten undersöker och utvärderar denna information i detalj. Som ett resultat av tolkningen av testresultaten erhålls detaljerad information om kvaliteten på hörselfunktionerna och orsakerna till eventuella problem. Vid eventuell hörselnedsättning kan alltså ett behandlingsprogram skapas.
Behandlinger baserade på testresultat
Din specialist kan informera dig om nödvändiga behandlingsalternativ vid en ev. hörselnedsättning baserat på testresultaten. Det finns många behandlingsmetoder utvecklade för hörselnedsättning. Några av faktorerna som beaktas för att bestämma den lämpliga bland dessa metoder är följande:
- Grad av hörselnedsättning
- Den huvudsakliga orsaken till auditiv förlust
- Ålder
- Förmåga att anpassa sig till behandlingsmetod
- Individens egna preferenser i linje med läkarens rekommendationer
Läs: 2