Många föräldrar förklarar att de har svårt att få sina barn att lyssna och fråga; Hur kan jag få mina barn att lyssna? Även om det finns många svar på denna fråga är det nödvändigt att uppmärksamma några grundläggande frågor. För det första är barn inte ansvariga för att uppfylla alla sina föräldrars önskemål. De är oberoende människor, inte deras föräldrars egendom. De har sina egna önskemål, vilja och idéer. Om respekt förväntas måste respekt ges. Bortsett från detta är en annan viktig fråga att känna till deras utvecklingsegenskaper, temperament och behov. Våra förväntningar på barn ska vara realistiska. Till exempel är ett barn i åldern 1-2 år som går igenom en låda ett åldersanpassat beteende och en nödvändighet. Det är väldigt svårt att förhindra detta och det skadar barnet.
Ibland sätter barn stor press på vuxna. Agerar impulsivt, aggressivt eller destruktivt. Dina trevliga samtal är värdelösa och barnet upprepar det där "dåliga", "fel", "skadliga" beteendet gång på gång. "Han gör det för att förakta mig", säger du. Allvarlig envishet börjar. En maktkamp uppstår. Låt oss se vem som vinner?
I det ögonblicket tittar den vuxne på barnet hårt (detta brukade fungera förr), säger ett hårt ord, skriker, tar tag i hans armar och skakar honom eller slår honom. Barnet blir genast tyst. Våldet fungerade. Även om hårdhet varierar från person till person, fungerar hård disciplin i allmänhet. Ibland kan detta vara en blick, ibland slag eller makulering. Vad det får barnet att känna är stor skräck. Vad barnet än gör stannar det, fryser och blir tyst. Den vuxne har vunnit kriget. Han är inte nöjd, men han kan ändå vända sig om och leka med sin telefon till exempel.
Vuxna är en slags jätte jämfört med barn. Låt oss jämföra våra förhållanden när det gäller längd och vikt; I barnets åsikt är en vuxen en jätte i den vuxnes åsikt. Föreställ dig en jätte som vänder sig om och skriker på dig eller slår dig två gånger. Även om han går så fortsätter den skräcken. Även om smärtan av smällen avtar, fortsätter atmosfären av rädsla som skapats av den vuxne att rasa. Och det viktigaste det lär barnet är; Kraften som kommer utifrån fungerar. Kanske om kommunikation hade etablerats i det ögonblicket istället för våld så hade barnet lärt sig något därifrån, men nu är det enda han har lärt sig lydnad; lydnad mot de som är större/starkare än de själva. Barnet har missat möjligheten att tänka på vad det har gjort. Han blir alltmer berövad ansvar, empati och förmågan att fatta rätt beslut.
Detta skapar det mänskliga beteendet att bära bilbälte om det finns en trafikpolis, betala sin skuld om han ska ställas inför rätta och inte slå sin kompis om han ska träffa läraren.
Våld. Det fungerar. Det förändrar individer och i slutändan samhället. Det skapar ett samhälle som kan smältas genom förtryck och tyranni. "Vilken skillnad gör min åsikt/min invändning?" Genom att säga detta skapar det ett samhälle som tillåter all slags ondska och inte säger ifrån. Det skapar en mentalitet som röstar på de som är starka, investerar i de som kommer att vinna, men som aldrig kommer överens med det och till och med tillfogar andra samma saker när de får chansen.
p>
Läs: 0
