Vår höft är en kulled. Det runda huvudet på lårbenet passar tätt in i den hålformiga håligheten i bäckenet (acetabulum). Normalt glider lårbenshuvudet lätt i alla riktningar inuti sockeln. Vissa problem med denna kulskålsmekanism kan störa rörelsens flyt. Broskvävnaden vid kanten av gropen kan skadas till följd av överdrivna rörelser som innebär böjning (flexion) av höften. I det här fallet kan ett problem som kallas hip impingement eller femoro-acetabulär impingement (FAI) uppstå. Hip impingement syndrom är en av orsakerna till höftförkalkning (artros) som inträffar tidigare än 40 års ålder.
Symtom på höftimpingement
Höftimpingement finns under lång tid utan att orsaka smärta, kan det vara. När det orsakar smärta kallas det hip impingement syndrome. Smärta uppstår i den främre delen av höften, i ljumsken, speciellt när man går och när höften är böjd. Smärta i sidan av höften och lårområdet är sällsynt. Höftledens normala rörelseomfång reduceras. Inledningsvis uppstår smärta endast när höften närmar sig gränsen för sitt normala rörelseomfång, till exempel när den är för mycket böjd. När problemet fortskrider kan det orsaka smärta i dagliga aktiviteter som att sitta under långa perioder och klättra uppför. Fortsatt smärta när man går på en plan väg och på natten tyder på att broskvävnaden i leden är skadad och förlorad på sina ställen. Så småningom kan artros, även känd som ledförkalkning, utvecklas.
Symtom på höftkollision kan få en smygande debut som ökar med tiden på grund av överanvändning, eller kan uppträda plötsligt efter en akut skada.
Höft. Varför uppstår höftstötning?
Höftstötning kan uppstå på grund av två huvudorsaker, beroende på om problemet är i lårbenet (kuldelen) eller bäckenet (skåldelen).
Lårbenet (lårbenet) ) kompression på grund av deformitet i huvudet kallas "glastyp". Om lårbenshuvudet, som normalt har en slät sfärliknande form, inte är rakt fastnar den onormala delen på kanten av hålet vid rörelser där höften böjs, som att knyta skor eller trampa. Det är vanligare hos unga män.
Kompressionen som orsakas av problemet i acetabulum, som är gropen i bäckenet, kallas "tångtyp". Det kallas "i". Om framkanten av acetabulum är längre än den borde vara kan lårbenshalsen träffa här när höften böjs och orsaka kompression. Det är vanligare hos medelålders kvinnor.
Ibland kan det uppstå problem i både bäckenet och lårbenet. Detta kallas blandad typ.
Höftstötning kan uppstå på grund av alltför utmanande aktiviteter hos idrottare på grund av utvecklingsmässigt existerande små oregelbundenheter i de ovan nämnda ledytorna.
Det finns även andra problem som kan orsaka höftkollision. Vid Legg-Calve-Perthes sjukdom kan lårbenshuvudet inte få tillräcklig näring på grund av cirkulationsproblem och benvävnaden dör. Bendeformitet uppstår. Problemet som kallas halkad femoral epifys är ett tillstånd som kännetecknas av separationen av lårbenshuvudet från tillväxtbrosket i tonåren. "Coxa vara" är en annan orsak till höftimpingementsyndrom hos barn, som kännetecknas av en minskning av lårbenshalsens vinkel som ett resultat av att lårbenets tillväxtbrosk arbetar i olika hastigheter.
Hur diagnostiseras höftimpingement?
Först av allt ifrågasätts besvär. Vid fysisk undersökning mäts höftledsrörelserna. I höftimpingementtestet görs flexion-adduktion och inre rotationsrörelser på höften och det kontrolleras om besvär förekommer.
Röntgenfilmer visar benens inriktning och form. Höftleds-MR (MRT) kan i detalj visa mjuka vävnader och benödem, inklusive broskskelettet (labrum) som omger acetabulum. Datortomografi ger detaljerad tredimensionell avbildning av ben.
FYSIOTERAPI
Det första steget i behandlingen är vila och att minska aktiviteter som orsakar smärta. Sedan rekommenderas övningar för att stretcha och stärka musklerna runt höften MED FYSIOTERAPI. Under den smärtsamma perioden kan smärtstillande medel användas en kort stund.
Med höftledsmobilisering kan spända vävnader som ledkapsel och muskler sträckas ut. Övningar som ökar ledpositionskänslan och dynamisk kontroll av höften kan vara användbara.
Sjukgymnastik som TENS och ultraljud kan användas för att minska smärta och öka ledens rörelseomfång.
Reparation av broskskador. Regenerativa medicinmetoder som stamcells- och PRP-injektion används i allt större utsträckning för behandling.
Om förbättring inte kan uppnås med sjukgymnastik kan operation stå på agendan. Vilken operation som kommer att utföras bestäms av läkaren beroende på typen av kompression och skadan på broskvävnaden. Om problemet inte har fortskridit kan det behandlas med sluten (artroskopisk) kirurgi. Om det finns omfattande skador på brosket och om ledförkalkning är långt framskriden kan höftledsprotesoperation krävas.
Sjukgymnastik är mycket viktig för att återgå till ett normalt liv efter operationen.
Läs: 0
