STOR DEPRESSION OCH RISKFAKTORER: KAN VI SKYDDAS?
Stor depressiv sjukdom är ett nedstämt humör, förlust av intresse eller nöje, tillsammans med viktminskning och sömnlöshet i samma tvåveckorsperiod. Det definieras som att ha totalt fem symtom såsom överdriven sömnighet, värdelöshet, agitation eller retardation, återkommande dödstankar och koncentrationssvårigheter.
Världshälsoorganisationen rankade depression som den 2:a vanligaste 2020. Den säger att det kommer att finnas en sjukdom. 12-månadersprevalensen av depression i utvecklade länder varierar mellan 3,1 % och 10 %. En betydande del av studierna om prevalensen av depression tillhör USA och europeiska länder . Enligt en studie genomförd 2011, inklusive 10 utvecklade och 8 mindre eller medelstora utvecklade länder; Livstidsrelaterad depression visade sig vara högre i höginkomstländer (14,6 %) än (11,1 %) i låg- och medelinkomstländer. Länderna med lägst livstidsprevalens är (‹10 %)medel- och låginkomstländer (Mexiko, Kina, Indien, Sydafrika), de högsta ( ›%) 18)Länderna som visas är höginkomstländer (Frankrike, Nederländerna, Nya Zeeland och USA)..
RISKFAKTORER SOM PÅVERKAR UTVECKLING AV DEPRESSION
Många faktorer, från genetik till miljöfaktorer, är effektiva i utvecklingen av egentlig depression. De faktorer som spelar roll vid uppkomsten av depression kan grovt och ytligt delas in i fyra grupper: biokemiska, genetiska, psykodynamiska, sociala-miljömässiga faktorer. Dessa faktorer interagerar konstant och dynamiskt med varandra. Till exempel kan genetiska faktorer avgöra en persons svar på psykosociala influenser. Psykodynamiska faktorer och personlighetsdrag har viktiga effekter på utvecklingen av depression. Studier visar att depression är vanligt vid neuroticism (kännetecknas av irritabilitet, ångest, spänningar, emotionell labilitet) och vissa personlighetsstörningar, vilket visar vikten av tidiga utvecklingsstadier. Gränserna för denna artikel blir dock att diskutera riskfaktorer som kan korrigeras med sociala insatser. Biokemisk och psyko dynamiska faktorer kommer inte att nämnas.
Effekten av genetik
Studier har visat att familjelivet är mellan 31-42 % och detta är förknippat med schizofreni och bipolär sjukdom rapporterades vara lägre än . Frekvensen av samsjuklighet visade sig vara högre hos enäggstvillingar än hos tvåäggstvillingar.
Ålder, kön och civilstånd
Depression är en störning som kan ses i alla åldersgrupper. I en studie visade sig det vara vanligare i åldrarna 30-44 år, medan i en annan studie som genomfördes 2010 visade sig 30-dagars, 12 månaders och livstids egentlig depression vara lägst hos personer som var 65 år och äldre. , och livstidsprevalens visade sig vara vanligare hos personer i åldern 35-49. I den forskning som utförts av Världshälsoorganisationen är medelåldern för debut 28,9 år.
Många studier har visat att det är dubbelt så vanligt hos kvinnor än hos män. Dess förekomst hos kvinnor förklaras av följande riskfaktorer: och uppkomsten av ångeststörningar
* Perspektiv på sociala och kulturella normer för kvinnor
* Ökad exponering för dåliga levnadsförhållanden
p>* Effekt av hormoner
* Risken för depression i postpartumperioden är hög
* Perimenopausperioden är riskabel för depression
sambandet mellan depression och civilstånd har undersökts i många studier, och i en betydande del av dem förekommer allvarliga depressiva sjukdomar hos frånskilda kvinnor och änkor.Det har visat sig att förekomsten av störningen är högre
Arbets- och ekonomisk nivå
Sambandet mellan ekonomisk nivå och depression har varit föremål för forskning i många år. Forskning visar att låg socioekonomisk status ökar risken för uppkomst och fortsättning av en depressiv episod. Det anges att denna situation kan vara relaterad till samhällenas sociala välfärdsnivå, social sammanhållning, infrastruktur och sociala trygghetsmekanismer. Även om arbetslöshet visade sig öka depressionspoängen, observerades en försämrad ekonomisk situation under 1-årsuppföljningen. Det har visat sig att ökad fattigdom och levnadssvårigheter utgör en risk för ökade depressiva symtom. En ökning av depressionsparametrar observerades det år då deltagarnas ekonomiska situation försämrades.
Många studier har visat att klasskillnader har betydande effekter på utvecklingen av depression. Tjänstemän och de med låg ekonomisk inkomst löper en högre risk att utveckla depression än höginkomsttagare och tjänstemän.
Obehagliga livshändelser
Tidiga barndomstraumor och negativa livserfarenheter är förknippade med uppkomsten och svårighetsgraden av depression hos vuxna och med en ökad risk för depression. Studier i detta ämne har visat ett samband mellan fysiska och sexuella övergrepp och vanvård och depression i vuxen ålder. Förlust av föräldrar, särskilt genom separation och död, är förknippad med risken för depression i vuxen ålder.
Det är känt att stress utlöser allvarlig depression. Det mest slående inslaget bland dessa är plötsliga nyheter och jobbbyten. Det har tydligt visat sig i många studier att det finns ett nära samband mellan livshändelser och depression. Det mest slående inslaget bland dessa är plötsliga nyheter och jobbbyten. Inte alla som upplever stress upplever depression. Anledningen till detta är att allas genetiska struktur, temperament och personlighetsstruktur är olika, liksom individuella skillnader i deras förmåga att hantera stress. Men oavsett struktur riskerar alla att drabbas av depression i de ovan nämnda takterna under hela livet.
Det har visat sig att kronisk stress är förknippat med kroniskt depressivt humör, och det sägs att problem i arbetslivs- och relationsproblem mellan makar är de vanligaste orsakerna. Sannolikheten för exponering för vissa stressiga upplevelser ökar med åldern. Bland dessa kan uppkomsten av sjukdomar, förlust av make, funktionshinder och bristande social kontakt utlösa depression hos äldre.
Slutsats och rekommendationer
Barndom trauman är en av de mest förebyggbara faktorerna. Att minska fysiska, känslomässiga och sexuella trauman som upplevts i barndomen kan förhindra utvecklingen av inte bara depression utan även många psykiatriska störningar. mor och far Det bör syfta till att öka barnens kunskaper och utbildningsnivåer när det gäller föräldraskap och barns utveckling, traumaoffer bör skyddas och ytterligare åtgärder bör vidtas för dem som traumatiserar. Detta kommer att bidra positivt till utvecklingen av identitet och karaktär genom att öka känslan av förtroende hos barn. Alkohol- och drogberoende bör förebyggas, och om det finns en sådan situation i familjen bör professionell hjälp sökas.
Säkerställande av förbättring av ekonomisk och social jämlikhet, förbättrade arbetsförhållanden och säker anställning står före oss som ett viktigt steg för att förebygga social depression.
p>
Det faktum att det är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män kräver en särskild studie för att eliminera orsakerna till att det är vanligare hos kvinnor . Ojämlikheten i samhället måste undanröjas, den förtryckande familjen och sociala strukturen måste förändras och perspektivet på kvinnor i sociala normer måste förändras. Orsakerna till detta bör avslöjas tydligare, särskilt genom att rikta in sig på de identifierade riskabla åldersgrupperna. Alla dessa riskfaktorer visar tydligt att förebyggande mentalvårdsstudier kan minska sannolikheten för depression och förhindra individuella, sociala och ekonomiska förluster.
Som nämnts ovan, olycka, motvilja, brist på livsnjutning, sömnstörningar, Om det finns symtom på depression som aptitlöshet är det viktigt att söka professionell hjälp utan att slösa tid på att behandla depression.
Läs: 0
