1.Vad är coronavirus? Varför är det viktigt?
Så länge mänskligheten existerar finns det risk för infektion med virus. Det cirkulerar konspirationsteorier som hävdar att SARS-CoV-2-viruset är ett konstgjort virus. Det har bevisats att detta inte stämmer, att genomsekvensen är naturlig och att det är ett väldesignat virus som inte kan tillverkas av mänskliga händer. Sådana konspirationsteorier minskar energin och disciplinen för att bekämpa sjukdomen. Det har förekommit många epidemier i historien som orsakat viruspandemier. 50 miljoner människor dog i spanska sjukan mellan 1918 och 1920.
Coronavirus är en stor familj av virus som kan orsaka sjukdomar hos djur eller människor. SAR-CoV-2-viruset från denna familj orsakar den nya Coronavirussjukdomen (COVID 19). Den nya coronavirussjukdomen (COVID-19) sågs först i Kinas Wuhan-provins i en grupp patienter som utvecklade andningssymtom (feber, hosta, andnöd) i slutet av december 2019. Den identifierades första gången den 13 januari 2020. Världshälsoorganisationen (WHO) definierade det nya coronavirusutbrottet (COVID 19) som en PANDEMI den 11 mars 2020. För att ett virusutbrott hos människor ska kunna definieras som en pandemi måste det finnas ungefär tre kriterier: 1. det måste vara ett nytt virus, 2. det måste enkelt och kontinuerligt överföras från person till person, 3. det måste påverka många länder. Det har definierats som en PANDEMI eftersom det passar dessa definitioner.
Det första upptäckta fallet med covid-19 i Turkiet tillkännagavs av hälsoministeriet den 11 mars 2020. Detta datum var också det datum då pandemin deklarerades av WHO.
Från och med den 1 mars 2021 har det varit 114 miljoner COVID 19-patienter och 2,53 miljoner dödsfall över hela världen. I vårt land: Det har varit 2,69 miljoner COVID 19-patienter och 28,5 tusen dödsfall.
2. Hur fortskrider infektionen med covid-19?
Sjukdomen drabbar i allmänhet personer som är 60 år och äldre. Sjukdomen är sällsynt och mild hos barn. Inga dödsfall har observerats hos barn hittills. Men det ses i alla åldersgrupper och orsakar ödesdigra konsekvenser.
- 80 procent av fallen har en mild sjukdom.
- 20 % av fallen behandlas på sjukhus.
- Dödsfrekvensen är 2 %.
3. Vilka är de människor som drabbas mest av sjukdomen?
- Sjukvårdsarbetare: den högsta riskgruppen, PCR-positiviteten har nått 30 % i vårt land.
- De över 60 år
- Personer med allvarliga ytterligare kroniska medicinska tillstånd: hjärtsjukdomar, hypertoni, diabetes, fetma, kroniska luftvägssjukdomar, cancer, njursjukdom
-Människor som bor på offentliga platser: skolor, baracker, fängelser, äldreboenden
4.Vad bör göras för att förhindra spridning av sjukdomen?-Personliga åtgärder: mask, avstånd, hygien
>-Socialt: vaccination
5. Vad är vaccin, hur fungerar det?
Virus, bakterier etc. som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur. Biologiska produkter som utvecklats genom att rena mikrobers sjukdomsframkallande egenskaper, försvaga dem eller eliminera effekterna av gifter som utsöndras av vissa mikrober kallas vacciner. Vaccinet ges till friska individer och personer i riskzonen. På så sätt känner kroppen igen mikrober eller gifter som inte skadar den och utvecklar ett försvar mot dem. Så senare när han stötte på den verkliga bakterien; Den slåss med det tidigare utvecklade försvarssystemet och personen får inte sjukdomen. Denna person är nu immun mot den sjukdomen. Vaccin orsakar INTE sjukdom hos en frisk person, därför är vårt viktigaste vapen för att skydda mot sjukdomar vaccination.
6. Hur många typer av covid 19-vacciner finns det?
Det finns vaccin som produceras med tre metoder:
1. Inaktivt vaccin: Viruset är försvagat och dess effekt reduceras i vaccinformeln. En version publiceras. Dessa typer av vacciner, som syftar till att göra det möjligt för kroppen att utveckla försvar som ger immunitet när de ställs inför en svag form av viruset, kallas "inaktiva vacciner".
2. mRNA-vacciner:RN Vaccinformler som innehåller genetiska byggstenar som A håller på att utvecklas. Dessa vacciner syftar till att aktivera vissa enzymer som hjälper immunitet med genetiska komponenter som tas från viruset och att stimulera immunsvar på cellnivå.
3. Vektorvaccin: Genetiska komponenter från virusarter läggs till målviruset. Virusvektorer syftar till att skapa ett immunsvar i kroppen genom viruskomponenter som överförs till en försvagad och icke-replikerande version av ett annat virus.
Vaccinerade personer kan bära sjukdomen i nässlemhinnan. Av denna anledning måste man vara uppmärksam på frågor som masker och avstånd. Annars kommer de att smitta sina anhöriga utan att själva bli sjuka.
7.Vilka är biverkningarna efter covid-19-vaccination?
Hintills har inga allvarliga biverkningar påträffats i både de kliniska studierna och nuvarande vaccinansökningar för covid-19-vacciner. Biverkningar efter vaccination är ofta milda. Dessa; Milda biverkningar som trötthet, huvudvärk, feber, frossa, muskel-/ledvärk, kräkningar, diarré, smärta, rodnad och svullnad i det vaccinerade området. Men även om det är sällsynt kan allergiska reaktioner uppstå.
Vad man ska göra när man upplever biverkningar:
• Vid smärta/svullnad/rodnad i det vaccinerade området: kall applicering och paracetamoltabletter kan användas används
• Trötthet: Vila och tillräckligt vätskeintag
• Lätt feber, frossa: Vila, tillräckligt vätskeintag, paracetamoltabletter
• Huvudvärk, muskel-led smärta: paracetamol
• Kräkningar, diarré: Om mycket vätsketillskott är nödvändigt kan serum ges.
8. Var administreras Covid 19-vaccinet?
Covid-19-vaccination utförs av ansökningsenheter etablerade på familjehälsocentraler, offentliga sjukhus och universitetssjukhus och privata sjukhus. Varje vaccinerad medborgare väntas i minst 30 minuter efter vaccinationen för att observera eventuella biverkningar.
Andra vaccinationen: 30 dagar efter första vaccinationen a är gjort.
9.Vad är den nationella implementeringsstrategin för covid-19-vaccin?
Hälsoministeriet delar upp våra medborgare vilka vaccineras i grupper enligt prioritetsordning. Vaccinationsplanering har gjorts i detta skede.
Under vaccination utförs vaccination sekventiellt enligt följande ordning.
Fas 1:
A.vårdpersonal
B .Äldre, de som vistas på skyddshem och deras anställda
C. Individer över 65 år (minskar med 5 år från och med 90 års ålder)
Fas 2:
A Prioriterade sektorer för tjänstens fortsättning (MSB, Inrikesdepartementet, personal i kritiska positioner , polis-privat säkerhet, justitieministeriet, fängelser , lärare och lärare, anställda inom livsmedelssektorn, anställda inom transportsektorn
B. Våra medborgare i åldrarna 50-64
3:e steget:
Ade med kroniska sjukdomar (A1: 40-49 år, A2: 30-39 år, A3: 18-29 år)
B.Andra grupper (B1:40-49 år, B2:30-39 år, B3:18-29 år)
Fjärde steget:
De som inte blir vaccinerade när det är deras tur att vaccinera sig.
10.Vem kan inte vaccineras mot Covid 19?
* Det rekommenderas inte att administrera vaccinet om det finns en historia av allergi/anafylaxi mot någon substans som ingår i vaccinet.
*Det rekommenderas att skjuta upp administreringen av vaccinet ett tag (ca 15 dagar) vid hög feber (38ºC och över), sjukdom med oklar bild och attacker av kroniska sjukdomar.
* Vaccination kan göras minst 2 veckor efter att ha fått influensa- och/eller lunginflammationsvaccin.
*Hos personer som tidigare har haft covid-19 och har ett positivt PCR-test i systemet; Vaccination kan ges 6 månader efter att man drabbats av sjukdomen. Eftersom vårdpersonal är i högriskgruppen är de undantagna från denna regel.
* Inaktiv covid-19 under amning. Det finns inga uppgifter om administrering av 19-vaccinet. Ammande kvinnor som löper hög risk för svår covid-19 kan vaccineras på egen begäran.
* Eftersom personer under 18 år inte ingår i den prioriterade riskgrupp som fastställts av hälsoministeriets vetenskapliga kommitté för coronavirus, ges covid-19-vaccination för närvarande inte till barn.
* Kontaktade personer kan vaccineras om de är i de prioriterade riskgrupperna efter avslutad karantänprocess.
*Vaccination, inklusive barnvaccinationer, är inte obligatoriskt i Turkiet. Att vaccinera sig är en människas ansvar gentemot samhället.
Läs: 0
