Hjärtat förstoras beroende på graden av aortainsufficiens. Det är en av de hjärtsjukdomar som förstorar hjärtat mest.
De första symtomen inkluderar snabb trötthet, andnöd och med tiden att vakna på natten med andnöd. I de senare stadierna kan bröstsmärtor och svimningsanfall uppstå. Risken för plötslig död ökar i de fall hjärtat är kraftigt förstorat.
Den vanligaste orsaken är akut ledreumatism. Reumatisk febersjukdom orsakar fibrös förtjockning och förkortning av aortaklaffen, vilket orsakar aortainsufficiens, vilket ger symtom vid senare åldrar. Den näst vanligaste orsaken är infektiös endokardit, som utvecklas på basis av bikuspidal eller normal trikuspidal aortaklaff. Infektiös endokardit är den mikrobiella infektionen i hjärtklaffen.
Aortainsufficiens kan uppstå med tiden i de fall där hålet mellan de två ventriklarna (VSD: Ventricular Septal Defect) ligger intill eller nära aortaklaffen, som är en medfödd sjukdom. Aortainsufficiens kan uppstå på grund av bristning av en broschyr i aortaklaffen vid brösttrauma (trafikolycka, fall, etc.). Olika reumatiska och systemiska sjukdomar som myxomatös degeneration, reumatoid artrit, systemisk lupus erytromatos, Reiters syndrom, psoriasis, Takayashu sjukdom kan orsaka aortainsufficiens genom att påverka aortaklaffen.
Expansion av bröstkorgen eller abdominalt aortakärl. I Marfans syndrom som leder till (Aortaaneurysm) eller i Arteriosklerotisk eller syfilitisk aortaaneurysm med en liknande mekanism, återigen vid Marfans syndrom eller aortainsufficiens förekommer i Annuloaortic Ectasia, där det sker förstoring på grund av svagheten i aortaklaffkanten. Aortainsufficiens kan förekomma vid Aortadissektion, vilket orsakar en rivning mellan skikten i aortakärlet.
En definitiv diagnos ställs med ekokardiografi och graden av klaffinsufficiens bestäms. Kateterisering och kranskärlsangiografi bör utföras hos patienter med bröstsmärtor eller som är över 40 år.
Patienter med besvär (NYHA III och IV), vars vänstra hjärtfunktioner har börjat minska. Patienter med förstorad systolisk och diastolisk hjärtdiameter bör opereras. Vid akut (plötslig) aortainsufficiens bör akut operation utföras.
I de fall aortaklaffens kvalitet är god, men det finns aortainsufficiens på grund av aortaklaffringens förstoring, genom att bevara aortaklaffen (David-operation) och placera klaffen i det konstgjorda kärlet kan aortainsufficiens behandlas. I de fall där reparation av aortaklaff inte är möjlig bör en mekanisk hjärtklaff installeras om livslängden är lång och det inte finns något hinder för användning av blodförtunnande medel. Om det finns en risk som förhindrar användning av blodförtunnande medel (hjärnblödning eller andra organblödningsrisker) eller hos patienter över 65-70 år används klaffar som erhållits från djur, som vi kallar biologiska hjärtklaffar. Aortaklaffsersättningsoperation (AVR) kan utföras genom att helt öppna det klassiska bröstbenet (midsternotomi) eller genom att öppna den övre halvan av bröstbenet (ministernotomi) eller genom att använda armhålans (minitorakotomi) kirurgisk teknik. Om aortadiametern är mindre än 50 mm kan aortadiametern minskas med Aortoplastik. Därmed minskar risken för ruptur och dissektion. Om diametern på Ascending Aorta överstiger 50-55 mm och det finns en sinus valsalva aneurysm, kan Ascending Aorta behöva ersättas med ett konstgjort rörkärl (transplantat) tillsammans med aortaklaffens byte.
Läs: 0
