Begreppet schizofreni användes först av Eugen Bleuler (1911). Eftersom schizofreni orsakar allvarliga problem i det sociala och akademiska livet är det mycket viktigt att ge tidig behandling och stöd.
Schizofren börjar vanligtvis smygande (80-85 %) under barndomen och tonåren. Före störningen beskrivs de generellt som konstiga, excentriska, blyga, oroliga, ensamma barn.
Förekomsten av schizofreni är i allmänhet 0,6-1%. Det börjar oftast i åldrarna 20-30 (toppar vid 20-21 års ålder). Om schizofreni börjar före 18 års ålder kallas det tidigt, om det börjar före 13 års ålder kallas det mycket tidigt. Det är dock mycket sällsynt att det inträffar före 13 års ålder och 10-15 % av alla schizofrenipatienter har debut under 15 år.
Ju äldre barnet är, desto mer likt upptäckter av schizofreni är för vuxna. Det är allmänt accepterat att positiva psykotiska symtom inte uppträder före 6 års ålder. Vanföreställningar uppträder vanligtvis efter 6 års ålder och hallucinationer brukar uppstå efter 9 års ålder. Psykotiska symtom hos barn är i allmänhet inte främmande för jaget. Eftersom barn inte enkelt kan uttrycka alla sina känslor är vanföreställningar hos barn enklare än hos vuxna. Ungefär 50 % av barnen har vanföreställningar och kännetecknas av förföljelse, somatiska oro, referensidéer, storslagenhet eller religiös natur. De flesta hallucinationer hos barn (cirka 80%) är auditiva. Dessa är vanligtvis anklagande eller befallande röster, ömsesidiga samtal och kommentarer om barnet.
Det är 1,5-2 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor.
Det finns 5 typer av schizofreni:
1. Paranoid typ
2.Oorganiserad typ
3. Katatonisk typ
4 .Resttyp
5.Odifferentierad typ
Paranoid och odifferentierad (odifferentierad) typer ses vanligtvis hos barn.
Det finns olika diagnostiska kriterier för schizofreni.
Schizofreni enligt DSM-IV-TR diagnostiska kriterier:
A-karakteristiska symtom: Minst 2 eller fler av de 5 diagnostiska kriterierna kvarstår under en period på en månad (1 om det finns en bisarr vanföreställning). Ett symptom räcker; om det finns hallucinationer och röster som talar om personens tankar och beteenden räcker det med 1 symptom)
1- Vanföreställningar,
2- Hallucinationer,
3- Oorganiserat eller osammanhängande tal,
4- Oorganiserat eller katatoniskt beteende,
3- Oorganiserat eller osammanhängande tal,
4- Oorganiserat eller katatoniskt beteende,
p>5- Negativa symtom (grund av affekt, dåligt tal, apati),
B- Det måste finnas social/yrkesmässig dysfunktion
C- Symtom måste pågå i minst 6 månader (Minst 1 månad av 6 månader måste innehålla diagnostiska kriterier A)
Diagnostikkriterier för Schneiders schizofreni
1. Hörselhallucinationer (att höra sina egna tankar, diskutera och kommentera sina egna ljud)
2.Fysisk passivitet ( kropp påverkas av yttre krafter)
3.Tankestörningar (stjäla, införa, läsa, sända ut tankar)
4 .Vanföreställningar (perceptionsstörningar på grund av vanföreställningar)
5. Känslan av att ens beteende är under inflytande av andra.
KRITERIER SOM VISAR BRA/DÅLIGA FRAMSTEG I SCHIZOFRENI:
1 En sen start tyder på goda framsteg. Förloppet är värre och mer kroniskt, särskilt när det börjar under 12 år.
2. Akut och plötsligt debut indikerar ett bättre förlopp än latent och långsamt debut.
3. Det finns en betydande stressfaktor i början. indikerar en god prognos.
4. Ju bättre social, social och akademisk anpassning före störningen, desto bättre prognos.
5 Samtidigt uppträder med en ytterligare psykologisk störning som depression och OCD. Förekomsten av en störning indikerar en dålig prognos.
6. Att ha en bra miljö, familj och pedagogiskt stöd indikerar en god prognos.
p>7. Förekomsten av positiva symtom (vanföreställningar, hallucinationer, ...) hos patienten indikerar en god prognos.
9. Att ha en familjehistoria med psykiska störningar som schizofreni och humörstörningar indikerar en dålig prognos.
DIFFERENTIALDIAGNOS
1. Genomgripande utvecklingsstörningar (autism, aspergers syndrom,...)
2. Personlighetsstörningar (schizotypisk, borderline, schizoid, paranoid)
3. Schizofreniform störning
4. Kort psykotisk störning
5. Humörstörningar
6. Organiska syndrom.
Läs: 0
