Emotionell ätstörning definierades först av Kaplan et al., och den definierades som en persons benägenhet att äta till följd av negativa känslor som stress och sorg (Kaplan, 1957) Det finns mycket få litteraturstudier i vår Land. Med pandemiprocessen har studierna i detta ämne ökat. Antalet studier om effekten av ökad osäkerhet, rädsla och stress på ätbeteenden har ökat. Det ökade negativa emotionella tillståndet under den globala epidemin har lett till emotionellt ätbeteende som en copingmetod hos människor. Det har visat sig att emotionellt ätbeteende är vanligare hos kvinnor på grund av depression, stress och ångest (Özkan, Sevin, & Avcı, 2021). I en annan studie hittades inga könsskillnader relaterade till ätbeteende (Köroğlu, Şerif, & Taştan, 2021). Andra studier har också kommit fram till att känslomässiga tillstånd som känslomässigt ätande och stress orsakar ätbeteende (Özer & Okat, 2021). I en studie gjord med barn i grundskolan fann man att barns ätbeteenden och depression påverkades av pandemiprocessen (Köroğlu et al., 2021)
I en annan studie som genomfördes under pandemiperioden, restriktiv ätande beteende minskade och impulsiva och känslomässiga ätattityder ökade. Medan mer okontrollerat ätbeteende observeras mellan 18-20 år, har depression och stressrelaterat ätbeteende upptäckts över 35 års ålder (Şimsek och Şen, 2020.)
Effekten av isolering och förbudsprocesser mot ätbeteende under pandemiprocessen är värda att undersöka. Kobal et al. (2012) konstaterade att tristess är en annan underavdelning av känslomässigt ätande och triggar ätbeteende.
Träningsbeteenden
Återhållsamhet där har påtvingats beteendeförändringar hos människor hela tiden Fysisk inaktivitet och begränsat utrymme Det kan leda till diarré samt vara en riskfaktor för ätstörningar eller viktökning. Som ett resultat av den forskning som utfördes i Australien med 5 469 personer med en historia av ätstörningar upptäcktes ökad träning, restriktiva och hetsätande beteenden. Resultatet bestämdes i den allmänna befolkningen; restriktioner och hetsätningsbeteende har ökat och träning har visat sig minska jämfört med tidigare (Phillipou, Meyer och Neill, 2020). I en annan studie visade sig sambandet mellan ätpatologi och repetitiva träningsbeteenden vara högre då nivåerna av intolerans mot osäkerhet ökade med ökad ångest i covid-processen (Scharmer et al., 2020).
Motion gör människor friskare och ökar deras livskvalitet. Av denna anledning påverkas den fysiska hälsan för personer som inte tränar negativt. (Tunç, Zorba och Çingöz, 2020). De fysiska aktiviteterna för individer som varit inlåsta hemma under längre perioder har minskat (Macit, 2020). Några förslag har gjorts för att öka fysiska aktiviteter som kan tillämpas hemma (Chen, Mao, Nassi, Harmer, & Ainsworth, 2020).
Läs: 0
