Vad är hemligheten med det här lekrummet, hör jag dig fråga? Låt oss tillsammans utforska vad som finns bakom dörren till lekrummet?
Vi, lekterapeuter, har en mening som vi ofta säger; Leken är barnets språk. Detta språk tjänar till att uttrycka sig själva, precis som språket vi använder med ord. Som ni vet är ord faktiskt symboler. Till exempel vatten; Det är namnet vi ger den drickbara, genomskinliga vätskan, som är ett av våra grundläggande behov för överlevnad och som bildas genom att två väten binds till ett syre. Spelspråkets ord är leksaker. Rörelser gjorda med leksaker bildar meningar. Ett pågående lektema berättar en historia. Till exempel en liten bebis; Det är en varelse som behöver vård, kräver uppmärksamhet, inte kan röra sig, tala eller gå på egen hand och som bor med sin mamma och pappa. Låt oss nu skapa ett spel med den här lilla bebisen. En tjej kommer, tar upp den lilla bebisen, lägger henne i famnen och börjar gunga honom. Vad kunde han säga med denna handling? Den lilla bebisen måste hållas och vaggas, jag sövde honom. Sedan lägger han barnet åt sidan och tittar i skåpen, tar leksaksbananen, kommer till barnet, trycker på knappen på magen, barnet börjar gråta, tar barnet i famnen igen och för bananen till munnen. Leken, som börjar med en leksak, utvecklas med rörelser och nya leksaker och ett tema formas. Pjäsen i det här exemplet beskriver temat vård och omsorg. Här tar barnet rollen som en mamma och spelar rollen som en mamma som hör, förstår och möter sitt barns behov.
Leksaker grupperas generellt i tre kategorier;
Verkliga livet / Omsorg och medkänsla
En lekstuga, olika möbler och människofigurer (som mamma, pappa, barn, baby, farfar, mormor, funktionshindrade) är oumbärliga delar av lekrummet. Vårdleksaker som köttdockor för flickor/pojkar, leksaksflaskor, nappar, byte av blöjor, filtar, babykläder, badkar, leksakstvål och schampo ingår i listan. Hushållsleksaker, köksset, mat, reparationssats, dekorationsleksaker för flickor, husdjur, husdjur, havsdjur, växter och träd finns också i rummet.
Aggression;
Hacıyatmaz, darttavla, svamppinne, plastpistoler, vilda djur
Kreativt/emotionellt uttryck;
Torrt, pastellfärger, akvareller, fingerfärg, deg, färgat papper, lim, sax, kartong, suddgummi, krita, leksakstelefon, tygbitar
Slutligen ingår även leksaker som används för många ändamål. Dockor, kostymer, masker, hattar, professionella leksaker; fordon som soldater, brandmän, läkare och poliser; I guidad lek kan leksaker väljas efter barnets utvecklingsbehov, såsom bilar, lastbilar, flygplan, helikoptrar, tåg, fartyg, båtar, entreprenadutrustning, legos, klossar, plyschar, bollar, musikinstrument. Leksaker för områden som uppmärksamhet, minne, inlärning, hand-öga-koordination, språk/ordförråd och grovmotorik kan krävas. Brädspel kan användas i båda teknikerna. Även om boxspel i allmänhet är strukturerade spel, kan barnet i oriktat spel ändra boxspelen genom att göra sina egna regler. I dessa spel kan särskilt känslan av konkurrens, förlusttolerans och impulsivt beteende studeras. Förutom alla dessa kan terapeuten öka utbudet av leksaker efter barnets speciella behov. Till exempel kan ett barn som upplever hälsoproblem behöva ett läkarset med mer variation.
En annan sak som inte bör glömmas bort i lekspråket är att leksaker kan representera olika betydelser. Ett barn får använda en leksak för ett annat ändamål än dess funktion. Han kan använda ett äpple som hjärta, förvandla en tekopp till en skopa, skära frukt och grönsaker med en såg och förvandla spelkort till pengar. Samtidigt som detta visar oss fantasi och förmåga att ta fram lösningar, får det oss också att tänka på vad det mer kan betyda.
En av de viktigaste egenskaperna med lekrummet är att rummet och leksakerna är lämpliga för barnsäkerhet. Till exempel bör leksaker med vassa eller trasiga ändar bytas ut mot nya. Som jag nämnde i artikeln om Lekterapi är leksaker som saknas från rummet en obehaglig situation för barnet och påverkar terapin negativt. En av de mest utmärkande egenskaperna hos lekterapi är upprepningen av lek. Till exempel ger barnet namn och karaktär till dockan han väljer och leker med, och baserar spelet på det. Att inte kunna hitta samma leksak vid nästa besök kan frustrera barnet, skapa stress och störa leken.
I början av terapiprocessen kan barnet som börjar fästa sig vid processen vilja adoptera en leksak i rummet och ta med sig den. Han eller hon kanske också vill testa rummets och terapeutens gränser på detta sätt. Leksaker kan dock inte tas ut ur rummet. När barnet begär detta är terapeutens plikt att uttrycka att han förstår att han hört talas om det och förklara regeln i detta ämne. Barnet kan ta med sig en teckning han gjort i rummet. Däremot kan barnet insistera på att ta leksaker och upprepa detta i flera pass.Det kan tyda på att barnet har svårt att acceptera gränser, men det kan också ha andra betydelser. Att ta med leksaker i rummet beror på barnets önskemål. Terapeuten ger ingen vägledning i denna fråga, men om barnet begär att få ta med sina egna leksaker eller tar med dem på egen hand bör terapeuten fundera över innebörden av detta.
Läs: 0
