Jag tror att det inte finns någon som inte har hört meningar som "Vill du inte gå ner till min barndom, doktor?", "Vi måste gå ner till din barndom", "Låt oss gå ner till din barndom nu ". Även om det berömda uttrycket "att gå tillbaka till sin barndom", som vi ofta möter med humor i tv-serier, filmer, tecknade serier och samtal med vänner om man är psykiater eller psykolog, ofta används humoristiskt, speglar det faktiskt en viktig sanning som är accepteras av nästan alla. Det faktum att vår barndom har en inverkan på vår personlighet, känslor, tankar och till och med beteenden idag. Jag skulle vilja ta detta faktum längre tillbaka och prata med dig om hur spädbarnsåldern och den relation som etablerats med mamman under denna period påverkar individen.
De första 2 åren av livet är en mycket kritisk period då vår hjärna växer i en galen takt, våra hjärnceller ökar snabbt och grunden för tanke-emotion-beteendesystemet i vår hjärna byggs upp. i denna kritiska period. Eftersom mamman är den person som tillbringar mest tid med barnet och tillgodoser dess fysiska och känslomässiga behov under de första 2 åren, sägs det att den relation som etablerats med mamman under denna period påverkar individens hela liv. Så, är det verkligen så här? Låt oss se vad vetenskapen säger om detta.
Vi vet att möss används i många vetenskapliga studier eftersom deras biologiska system liknar människor. Det finns också mycket värdefull information vi har fått från musexperiment i samband med mor-spädbarnsrelationen. Till exempel, ju mer mamman slickar, smeker och umgås med sin bebis under nyföddperioden, desto lägre blir stresshormonerna i musen. Dessa möss, som får mer varm kontakt från sina mammor, visar ett mindre aggressivt beteende när de växer upp än möss som inte får tillräckligt med kontakt från sina mammor. Inte nog med det, moderns tillgivna beröring överförs mellan generationer, och möss som får bra vård av sina mödrar ger bättre vård till sina avkommor när de själva blir mammor i framtiden. Det jag vill uppmärksamma dig på i dessa experiment är begreppet "god vård". Vad vi menar med god vård här är moderns beteende som möter barnets känslomässiga behov och får honom att känna sig trygg med sina varma och mjuka beröringar. Självklart ska en bebis inte överleva. Det enda villkoret för barnet är att tillgodose sina fysiska behov, mata det och skydda det från negativa yttre förhållanden, men det verkar som att detta inte räcker för att barnet ska fästa sig vid mamman, med andra ord att se mamman som " mor". Det skulle vara bra att prata om Harlows berömda experiment här. I detta experiment, som lade grunden till anknytningsteorin, föder Harlow upp apor ensam i en bur. Den erbjuder barnet i buren två olika mammaalternativ vid vissa tider på dagen. En av dem är en mamma gjord av metall men har en nappflaska på bröstet och matar bara apungen, och den andra är en mamma gjord av varm-mjuk plysch som inte ger mjölk utan skapar en känsla av trygghet hos bebisen. apa. Resultaten från experimenten är ganska slående. När apaungen släpps ut använder han trådmamman bara för att mata sig själv och tillbringar resten av sin tid i knäet på den plyschmamman, trots att hon inte ger honom mjölk. Harlow är inte nöjd med detta, hon skrämmer apungen med ett konstgjort monster för att se vilken mamma han är mer fäst vid och ser vilken mamma han ska gå till när han är rädd. Ungen reagerar med stor rädsla när han ser monstret och springer och tar skydd i plyschmodern. Detta experiment avslöjar att det inte räcker att möta fysiska behov som näring för att en bebis eller ett barn ska kunna knyta an till sin mamma på ett säkert sätt, och att det viktigaste är att uppvisa ett varmt och tillgiven moderskap som får barnet att känna sig tryggt.
Återigen, många studier gjorda på människor rapporterar att den relation som etablerades med mamman under de första levnadsåren är relaterad till barnets beteendeproblem, vänrelationer och till och med skolframgång under de följande åren. Hur påverkar relationen till mamman under spädbarnstiden barnets skolframgång år senare? Om du kommer ihåg musexperimenten jag nämnde i början, sa jag att den varma kontakten som mamman ger barnet minskar stresshormonerna. Dessa stresshormoner är också hormoner som har en störande effekt på minne och inlärning. Man tror att mamma-barn-relationen påverkar barnets framgång genom dessa hormoner. Dessutom de relationer vi etablerar i våra vuxna liv, vårt val av makar och de föräldrabeteenden vi visar mot våra barn. Det finns många studier som visar att vi påverkas av den relation vi har med våra mödrar i vår barndom och vår anknytningsstil.
Självklart är människor mångfacetterade varelser; Familj, vänner, skola, arbete och många andra sociala miljöer påverkar människor. Det skulle inte vara rätt att dra slutsatsen från alla dessa studier att om relationen mellan mor och spädbarn är bra kommer allt att bli bra, om det är dåligt blir allt dåligt. Det verkar dock som att framtiden byggs med lite av det förflutna.
Läs: 0
