Om tillräcklig erotisk stimulering (främst genom taktil sensorisk stimulering) tillhandahålls under perioden efter erektionen hos mannen, resulterar det i ejakulation.
60-70 % av denna vätska som kommer ut omedelbart sädesblåsor ligger bakom urinblåsan, och 20-30% kommer från prostata. Endast 1-5 % av testikelhärledda spermier finns närvarande.
Den resulterande ejakulationsvätskan samlas först upp i den bakre delen av urinvägarna omgiven av prostata (emission) och utstöts sedan (ejektion). De bäckenregionsammandragningar som inträffar under denna period definieras av hjärnan som en känsla av njutning som kallas orgasm.
Ejakulation och orgasm är fysiologiska processer som följer varandra efter varandra. Efter denna process börjar en period som kallas Refraktär period, som varierar från person till person och vars varaktighet ökar med åldern. Under denna period är det inte möjligt för mannen att omvandla sexuell stimulans till handling.
Situationer där denna fysiologiska process störs i mannens sexuella liv ses på olika sätt;
1. Prematur utlösning (Ejaculatio Praecox)
Det är situationen där utlösning alltid eller nästan alltid inträffar före vaginalt samlag eller inom den första minuten efter början av vaginalt samlag. För denna person kan det bli ett växande problem i hans sexuella liv, skada hans relation till sin partner och till och med orsaka erektionsproblem.
Även om för tidig utlösning observeras i varierande takt med åldern i olika samhällen, är känt att det drabbar i genomsnitt 20-25% av männen.
För tidig utlösning kan observeras med början av sexlivet (livslångt för tidig utlösning) eller så kan det observeras som förvärvad för tidig utlösning på grund av div. skäl samtidigt som man upprätthåller ett normalt sexliv.
Bland de påvisbara orsakerna. Erektil dysfunktion, penisavvikelser, symtom på prostata och nedre urinvägar, hormonella störningar, psykologiska eller neurogena faktorer kan förekomma.
Diagnosen ställs efter att detaljerad information som erhållits från patienten kombinerats med fysisk undersökning och vid behov undersökts med lämpliga laboratorie- eller bildbehandlingsverktyg.
Det finns många behandlingar tillgängliga, inklusive psykosexuell terapi, lokalbedövningsmedel droger och orala mediciner. Det finns många alternativ.
Som med alla sexuella problem betraktas detta problem av patienten och hans/hennes partner som en faktor som påverkar deras samlag och det är en lång och tröttsam process att ansöka till relevant läkare för behandling. Ju kortare denna process hålls, desto mindre sannolikt kommer behandlingsparet att påverkas negativt.
2. Försenad utlösning
Det är det tillstånd i vilket utlösning kan inträffa efter en långvarig sexuell aktivitet.
3. Ingen utlösning
Det är frånvaron av utlösning trots ett långvarigt samlag.
4. Ofrivillig utlösning
Denna typ av utlösning kan fysiologiskt uppstå spontant på natten under sömnen. Det är dock ett tillstånd som också kan upplevas neurologiskt eller patologiskt på grund av medicinering.
Läs: 0
