Det vanligaste klagomålet hos patienter med åderbråck i benen är försämringen av benens utseende. Vanliga besvär kan listas enligt följande.
Smärta: Det är en djup, dov smärta som påverkar hela benet och särskilt området under knät, vilket ger en tyngdkänsla för benet. Den ökar när du står länge och minskar när du lyfter upp benet.
Klåda: Klåda i benet kan åtföljas av värme, brännande känsla och bultande. Det uppstår vanligtvis över åderbråck.
Svullnad i fotleden: Det kan utvecklas med mild till måttlig svullnad i fotleder, särskilt på kvällen. Svullnaden minskar avsevärt genom att höja ben och att ta en kall dusch
Nattkramper: Det är ett av de avancerade symtomen på åderbråck.Det tros vara orsakat av venös hypertoni som utvecklas i venerna p.g.a. står hela dagen hos patienter med venös insufficiens.
Blödning: I fall där fotledstrycket blir mycket högt på grund av venös insufficiens, (venös hypertoni) , kan större blödningar uppstå med ett lätt trauma på den känsliga huden, och åderbråck, som är mycket förstorade och nära huden, kan spricka spontant och orsaka allvarliga blödningar.
När åderbråckproblemet fortskrider ytterligare , färgen på benet blir mörkare (hyperpigmentering), huden förlorar sin elasticitet och hårdnar (Lipodermosclerosis), och i det sista skedet uppstår sår (venöst sår).Det är bland resultaten som kan ses.
Det är sett att åderbråck i allmänhet ignoreras tills de når de allvarliga blåmärkena stadier som är synliga för ögat. Åderbråck, som främst ses som ett kosmetiskt och estetiskt problem, kan orsaka koagulering och inflammation i venen (tromboflebit) om den inte behandlas i rätt tid. Det är också känt att denna situation orsakar vaskulära ocklusioner och bristning av koagel, vilket orsakar blockering i lungorna (lungemboli) och andningssvikt som leder till döden.
”CEAP-KLASSIFICERING” I VENÖS INSUFFICIENS
Problemet med bristande diagnostisk noggrannhet vid kroniska vensjukdomar har upplevts under lång tid, vilket har lett till blandade resultat gällande samma sjukdom i olika studier. har hänt. 1994 publicerades en klassificering och stadieindelning av kronisk venös insufficiens som kallas CEAP i "American Venous Forum". Syftet med denna klassificering är att tillhandahålla ett objektivt klassificeringssystem som är giltigt över hela världen. Klassificeringen har fått sitt namn från initialerna till orden Clinical, Etiological, Anatomical och Pathological.
I nuvarande praxis används dock den kliniska delen av denna klassificering. Patienter utan synliga eller påtagliga tecken på venös sjukdom C0, förekomst av telangiektasi och retikulära venerC1, närvaro av åderbråck C2, åderbråck åtföljda av ödem C3, utveckling av hudförändringar klassificeras som C4, förekomst av läkta sår och hudförändringar med åderbråck klassificeras som C5, närvaro av aktivt sår klassificeras som C6. S läggs till i slutet av dessa hos symtomatiska patienter och A läggs till asymtomatiska patienter.
Läs: 0
