Näring är viktigare hos barn än hos vuxna. Medan vuxna bara matas för att livet ska fortsätta, matas barn för både livets fortsättning och tillväxt. Kort sagt, näring fungerar som en byggsten hos barn. I denna mening är barnets hälsa parallell med rätt näring. Medan undernärda barn upplever tecken på näringsbrist, otillräcklig tillväxt och frekventa sjukdomar, kan många sjukdomar också förekomma hos barn som matas med överskott av kalorier och tillsatser. Tillräcklig eller otillräcklig näring är mycket breda och svårdefinierade begrepp, så familjer upplever ofta förvirringen av att inte veta vad de ska göra.
Påverkar näring vårt immunförsvar? Effekterna av näring på immunsystemet börjar i spädbarnsåldern. Det bästa näringsalternativet för spädbarn under de första 4-6 månaderna är bröstmjölk. Barnet ska inte börja med kompletterande mat varken tidigt eller sent. Matreaktioner kan uppstå om de påbörjas före 4 månader eller senare än 6 månader.
I dagens värld, parallellt med behovet av snabb näring och utvecklingen av livsmedelsindustrin, har näring med tillsatser blivit mycket vanligt. Näring med tillsatser påverkar alla system samt immunförsvaret. Dessa effekter kan vara i form av en ökning av allergiska reaktioner eller i form av undertryckande av immunfunktioner. Immunsystemet kan vara undertryckt hos ett barn som är undernärt, det vill säga särskilt ett barn som konsumerar mindre protein, vitaminer, mineraler och pre/pro biotika. Men att ge extra mat och alternativ mat till ett barn som redan är välnärt kommer inte att ge immunförsvaret extra styrka. Om ett barn har medfödd immunförsvarsbristsjukdom kan det inte korrigeras med näring. I det här fallet måste den saknade delen av immunförsvaret ersättas med mediciner.
Matallergier är mycket vanliga idag. Matallergi är en störning i immunsystemet som drabbar miljontals människor, orsakar en försämring av livskvaliteten för personen och hans familj och kan leda till allvarliga konsekvenser. Orsakerna till ökningen av födoämnesallergier går tillbaka till graviditetsperioden. Från och med tiden i livmodern kan faktorer som stress, användning av antibiotika och vissa andra läkemedel och genetisk predisposition påverka processen för födoämnesallergibildning. matallergi Hos barn kan det orsaka rastlöshet, aptitlöshet, matsmältnings- och andningsproblem, tillväxthämning och hudsjukdomar. Av denna anledning bör allergidiagnostik göras korrekt och alla skador på vårt barn bör förhindras. Att diagnostisera matallergi när den inte finns orsakar dock onödig bantning och utsätter barnet för näringsrisker.
Som ett resultat är barnets näring i nära samspel med immunsystemet. Det är oerhört viktigt att stödja barnets utveckling och immunförsvar genom att ge honom/henne rätt mat, inte för lite eller för mycket.
Läs: 0
