Reglering av energibalansen är ett viktigt mål för idrottare. Energibalans uppstår när det totala energiintaget från maten matchar energiförbrukningen med daglig aktivitet. Energi tillhandahålls av kolhydrater, proteiner, fetter och alkohol som finns i mat och vätskor. Energibehovet påverkas av faktorer som en individs kroppsstorlek, kroppssammansättningsmål och energi som förbrukas vid träning.
Kolhydrater är en viktig näringskälla för idrottare. Det är det huvudsakliga bränslet vid träning, särskilt under långa perioder av kontinuerlig träning eller intensiva träningspass. Kroppen har en begränsad kapacitet att lagra kolhydrater (muskel- och leverglykogen) och dess lager måste fyllas på regelbundet för att stödja träning. Låga kolhydratförråd kan orsaka trötthet, dålig prestation i träning eller tävling och en negativ inverkan på immunförsvaret.
Kolhydratbehovet påverkas till stor del av träningsbelastning (frekvens, varaktighet och intensitet) och tävlingstyper. Med tanke på detta bör det dagliga kolhydratintaget återspegla den dagliga träningsnivån. På dagar med hög aktivitet bör mängden kolhydratintag beräknas för att underlätta träningsprestation och förbättra återhämtningsprocessen mellan träningspassen.
Å andra sidan, på dagar med låg aktivitet, kolhydratintag (särskilt från kl. källor som är fattiga på näringsämnen som sprit, läsk, socker etc.) kakor etc) kan behöva minskas för att återspegla den lägre träningsbelastningen. Kolhydratbehov måste beaktas samtidigt som andra näringsmål uppnås. Lyckligtvis består väldigt få livsmedel av ett enda näringsämne.
Protein är nödvändigt för att stödja reparationen av skadade kroppsvävnader och produktionen av nya proteiner som svar på träningsstimuli. Uthållighetsidrottare under tung träning kan behöva ta extra protein för att ersätta den energi som spenderas under träningen och för att säkerställa regenerering och reparation efter träning. Styrketräningsidrottare söker extra protein för att öka muskelstorlek och styrka som svar på motståndsträning. Negativ energibalans och otillräckligt kolhydratintag vid tung träning kan öka proteinbehovet.
Också proteinbehovet ökar mest. Det finns bevis för att övningar rekommenderas tidigt i ett nytt träningsprogram eller när träningsstress uppstår på en ny nivå (till exempel en förändring av typ, enhet eller träningsintensitet). Men när kroppen väl anpassar sig till denna stress, kan nivåerna av proteinbehov generellt reduceras till de hos aktiva människor. Därför kan de presenterade riktlinjerna för proteinintag bäst anses representera maximala proteinbehov för idrottare. Nuvarande riktlinjer för sportnäring stöder inte en proteinrik kost eller speciella proteintillskott. Kostundersökningar visar att idrottare bara inriktar sig på proteinintaget efter den extra energiförbrukning som krävs för att stödja hög träningsbelastning.
Läs: 0
