Den medfödda inkompatibiliteten mellan benen som bildar höftleden kallas utvecklingsmässig "höftdysplasi". Alla problem, från en enkel obalans mellan benen till det mest avancerade stadiet av höftluxation, ligger inom ramen för utvecklingsmässig höftledsdysplasi.
Detta tillstånd, som definierades som medfödd höftledsluxation tidigare år, var endast en höftluxation hos barn som ett resultat av forskning utförd på 80-talet.Den fick namnet "developmental hip dysplasia" (DDH), som har en bredare definition, när det fastställdes att problem som härrörde från höftledens inkompatibilitet inte var observeras i de flesta fall.
Riskfaktorer
Vid utveckling av höftledsdysplasi Det finns vissa riskfaktorer. Situationer som sätespresentation av barnet vid normal förlossning, flerbördsgraviditeter, problem med för lite eller för mycket fostervatten, första födseln och barnets position i moderns mage ökar risken. Å andra sidan är flickor också benägna att utveckla höftledsdysplasi eftersom deras ligament är mer flexibla.
Förutom födselrelaterade risker finns det också en del felaktiga metoder som utförs efter födseln. Den viktigaste av dessa är att linda barnet med traditionella metoder. Studier har visat att swaddling avsevärt ökar risken för utveckling av höftledsdysplasi. I traditionell lindning lindas barnets ben rakt ihop, utan att tillåta det att röra sig. Det är dock nödvändigt att lämna benen fria för att säkerställa den naturliga utvecklingen av höfterna. Numera finns det även bär- och lindningsmetoder som inte är som traditionell lindning, att linda barnet bara runt kroppen och lämna benen fria. Dessa skiljer sig från traditionell lindning eftersom de lämnar benen fria.
Diagnosstadiet
När barnet föds undersöks även höfterna under den första undersökningen som utförs av barnläkare. Under tiden, om en luxation märks, behandlas den omedelbart. Dessutom bör höjdskillnaden mellan benen och förekomsten av asymmetri i hudvecken på bebisens lår ge upphov till misstanke om höftluxation.
Förutom detta, höftultraljud, som rekommenderas att utföras mellan kl. 4-6 veckor efter födseln, är oerhört viktigt för att upptäcka ett eventuellt problem. Barn som inte kan genomgå ultraljud dessa veckor Om bebisar är äldre än 6 månader skannas de med röntgen istället för ultraljud. Man bör inte glömma att ju tidigare höftproblemet diagnostiseras, desto lättare blir behandlingen.
Läs: 0
