En del av oss tycker att drömmar är mystiska och några av oss tycker att de är löjliga. I själva verket är drömmar, eller med andra ord, drömmar, vårt sovande jags tal. Att prata om jaget betyder att det finns ett medvetet jag, och denna definition flyttar oss bort från begreppet det omedvetna, eftersom jaget betyder medvetenhet.
När vi studerar drömmar som terapeuter strävar vi efter att lära oss vår klients känslor och tankar heltäckande och fullständigt. Men ibland kanske våra kunder vill måla upp en annan bild eftersom de inte är redo att konfrontera den eller att deras medvetenhet ännu inte har utvecklats, och de kan ge vilseledande information. Vid det här laget är det fördelaktigt att studera drömmar för både oss och vår klient att se aspekter av sig själva som de inte är medvetna om.
Enligt den fenomenologiska drömsjälvmodellen, drömmar; Det är mycket värdefull information som visar personens situation, alla svårigheter han upplevt och hur han hanterade dem. Det är vår plikt som terapeuter att se denna värdefulla information korrekt och att hålla den borta från symboliska betydelser som kommer att distrahera från personens känslor. Vi hör känslan som beskrivs i drömmen från drömmarens mun, utan att lägga till någon tolkning. I den här modellen vet vi att drömmen är ett av verktygen som direkt visar personen i sin enklaste form, vad den än känner, precis som den är. Eftersom medvetandet inte skiljer sig från det vakna tillståndet, är händelserna och känslorna i våra drömmar bara reflektioner av vårt dagliga liv. Av denna anledning försöker vi som terapeuter först förstå känslan i drömmen, och sedan undersöker vi om denna känsla står i kontrast eller parallell med vårt vakna tillstånd. Även om det är parallellt eller motsägelsefullt är detta värdefull information och att studera den kommer att vara fördelaktigt för att öka individens medvetenhet. Således kan vi säga att drömmar är själva verkligheten eller en spegel.
Till skillnad från teorier som psykoanalys erbjuder drömterapi ett nytt, förståeligt och användbart perspektiv.
Drömmar har alltid varit centrum för uppmärksamhet genom den moderna psykoterapins historia. Även om den är tillgänglig har dess tillämpning inom psykoterapier inte blivit utbredd. Idag är antalet psykoterapeuter som arbetar med drömmar mycket begränsat. Den största anledningen till denna situation är att en fungerande och effektiv drömmodell inte har utvecklats. Det största hindret för detta är att hantera drömmar. Det finns falska antaganden inblandade. Det är tanken att drömmar är helt annorlunda än de mentala aktiviteterna i det vakna livet och tron att drömmar har ett omedvetet ursprung.
I den "Fenomenologiska drömsjälvmodellen" manifesteras ett tydligt jag i drömmar som i det vakna livet. Istället för att närma sig drömmar som en kodad text av omedvetet ursprung är det nödvändigt att närma sig dem som aktiviteten hos ett medvetet jag, så att det blir lättare att förstå drömmar. Precis som när vi är vakna, pratar, känner och tolkar oss själva när vi sover. I motsats till vad Freud förespråkade anser den "fenomenologiska drömegomodellen" drömmens synliga innehåll som viktigt och värdefullt. Drömmaren är inte passiv, tvärtom, han är aktiv. Terapeuten arbetar tillsammans med klienten för att avslöja innebörden av drömmens innehåll. Återigen, till skillnad från Freud, behöver han inte begreppet det omedvetna. Om det finns ett tydligt jag i drömmen och detta jag är självmedvetet och drömmen ska förstås genom jaget i drömmen, varför finns det ett behov av begreppet det omedvetna?
Drömmen studier gjorda med den "Fenomenologiska drömsjälvmodellen" hjälper terapeuten, klientens primära problem och Det visar ofta tydligt och exakt vad konflikterna är. För de flesta av drömmarna hos människor som söker terapeutisk hjälp handlar om problem och konflikter. Drömterapi ger en tydlig förståelse för hur människor upplever dessa problem känslomässigt, både när det gäller det vakna och drömjaget. Under hela terapiprocessen observerar terapeuten att det drömmande jaget inte filtrerar sina känslor lika mycket som det vakna jaget och upplever dem helt enkelt. På så sätt förstår han vad klienten gör med sina problem och konflikter, sin inställning till dem och hur han försöker lösa dem. Det avgör också när och hur klienten ska få stöd med drömterapi. Terapiprocessens förlopp och effektiviteten av det terapeutiska arbetet avslöjas återigen tydligt genom drömstudier.
Syftet med drömstudier är att höra det som redan sägs i drömmen och jämföra det med klientens inre röst, kort sagt, för att lyssna på klienten medan han sover.
p>
Läs: 0
