Det definieras som alla kliniska bilder där fettlever detekteras av någon anledning, inklusive
. Icke-alkoholisk fettleversjukdom är ett tillstånd som kännetecknas av överdriven ackumulering av fett i levern i form av triglycerider. Hos dessa patienter kan det förekomma levercellsskador och inflammation förutom överskott av fett.
Riskfaktorerna som orsakar leverfett kan listas enligt följande: >-Typ 2-diabetes (diabetes)
-Metaboliskt syndrom (fett i buken, dyslipidemi (ökning av blodfetter), hypertriglyceridemi (ökning av fria fetter i blodet), hypertoni (ökning i blodtryck), ökning av fastesocker.)
-Kardiovaskulära sjukdomar
-Endokrina (hormonella sjukdomar: polycystiskt ovariesyndrom, hypotyreos, hypopituitarism, hypogonadism)
-Gallblåsan
p>–Bukspottkörtelinflammation ,duodenalresektioner(inflammation i bukspottkörteln,borttagning av tolvfingertarmen)
-Obstruktiv sömnapné(sömnandnöd
-Hunger(undernäring)
-Första graden släktingar till personer som åldras, är överviktiga eller har diabetes (diabetes), är manliga, etnicitet (som är vita)
-Från västerländska länder
-Västerländsk kost (hög energi, hög mättat fett, högt transfett, minskning av omega 3-fettsyror, minskning av vitamin D-kvoten, minskning av frukt- och grönsakskonsumtion
–Låg fysisk aktivitet
INSULINRESISTANS: Minskad intracellulär och extracellulära effekter av insulin och dess oförmåga att utföra sin glukos (socker) reglerande roll i målorgan är insulinresistens. /p>
Insulinresistens kan orsaka fett i levern genom att öka nedbrytningen av perifera (perifera) fetter och inträdet av fettsyror in i levern, vilket minskar produktionen av mycket lågdensitetslipoprotein (VLDL).VLDL transporterar triglycerider som tillverkas i levern till fettvävnaden för lagring.
OXIDATIV STRESS (ökning av fria radikaler jämfört med antioxidanter): Lipidperoxidation (nedbrytning av fetter), ökning av fria reaktiva ämnen, glutation, Evit, betakaroten och Med minskningen av antioxidanter som Cvit, blir levern känslig för oxidativ skada.
MITOKONDRI FUNKTIONELL STÖRNING: Mitokondrier är den intracellulära organellen där energi produceras. Överdriven ökning av intracellulära fettsyror, oxidativ stress, minskning av ATP (energi) och mitokondriers funktioner. Förlust av leptin är viktigt vid leverskador. Upptäckten av svår fetma och fettlever hos individer med medfödd leptinbrist visar på betydelsen av leptin för att upprätthålla energibalansen.
NÄRINGSMEDEL. TERAPI:
Kroppsviktskontroll och fysisk aktivitet är hörnstenarna i behandlingen av fettlever. -1 kg viktminskning rekommenderas. Snabb och okontrollerad viktminskning kan öka flödet av fria fettsyror till levern och kan orsaka ett dåligt förlopp av lipidperoxidation (såsom ökad nedbrytning av fetter) medan leverfettet minskar. Av denna anledning bör måttlig viktminskning uppnås hos individer. Vikt som inte överstiger 0,5 kg per vecka hos barn Energiförlust bör tillhandahållas. Kolhydrater med lågt glykemiskt index (höjer inte blodsockret snabbt) bör föredras. Den dagliga mängden kolhydrater bör variera mellan 45-65 % av den totala energin. Kolhydratkällor bör vara frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter och livsmedel med lågt glykemiskt index
Fruktos: Fruktos i kosten kan orsaka fettlever genom att ge ny fettproduktion, leverfett, fettsyra från kroppen och öka användningen av fettsyror i levern. .A Dessutom anges att fruktosinducerad fettleverbildning är förknippad med en ökning av reaktiva syrearter och en obalans i oxidant/antioxidantsystemet i levern.Det anges dock att kontinuerligt fruktosintag orsakar överdriven bakterietillväxt, bakterier och deras toxiner passerar in i vävnaderna, ökar tarmpermeabiliteten och orsakar fettlever.
Enligt vissa studier orsakar syntetisk fruktos som tas i stora mängder vissa negativa metaboliska effekter. effekter ses inte eller kan förekomma mindre.
FETT: Fettbehovet bör vara 20-35 % av den totala energin. Högt fettintag hos patienter med fettlever är en riskfaktor för utveckling och progression av fett. Fördelarna med medelhavsdieten stöds att öka känslighet och förebygga metabolt syndrom. En diet bestående av källor som fullkornsprodukter, fruktkött, olivolja, hasselnötter, avokado rekommenderas. Tillräckligt intag av Omega 3 (eikosapentaensyra) och/eller DHA (docosahexaensyra) bör vara 1,5 gr/ dag för kvinnor och 1,6 g/dag för män.
Intag av kolesterol i kosten och total kolesterolnivå i blodet är riskfaktorer för fettlever. I vissa studier stöds minskning av kolesterolintaget i kosten vid behandling av fettlever, eftersom höga kolesterolvärden i blodet och låga HDL-nivåer kan orsaka leverskador.
p>
PROTEIN: Normalt proteinbehov hos vuxna är cirka 16-17 % av energiintaget. Det är 0,8-1 g per kilogram. Överdrivet proteinintag kan orsaka oönskade effekter på njurfunktionerna.
POSA (LIF) :Pulsbehovet anges till 25gr/dag för kvinnor i åldern 19-50 och 30gr/dag för män. Dagligt konsumerat t Det anges att minst hälften av spannmålsgruppen bör förses med fullkornsmat.
GLYKEMISKA INDEX: Eftersom livsmedel med lågt GI långsamt ökar blodsockret är de effektiva för att kontrollera aptit och energiintag, alltså sänkning av plasma (blod)socker och totala kolesterolnivåer i blodet. Dessutom har det visat sig vara signifikant effektivt för att minska kroppsvikt och BMI (body mass index) med en låg glykemisk belastning (begränsa mängden kolhydrater i måltiden). Därför är glykemiskt index och glykemisk belastning viktiga faktorer som bör beaktas i kosten för patienter med fettleversjukdom.
VITAMIN OCH MINERALER: Det har visat sig vara associerat med fettlever som inte orsakas av alkohol, låg Dvit-nivå och hög nivå av parathormon (hormon som ansvarar för kalciummetabolismen). Hög Dvit-nivå visar lägre risk än låg Dvit-nivå. Lax, Fet fisk som sardiner, makrill och tonfisk, äggula, mjölk, broccoli, persilja, salladslök är rika källor till Dvit. Ingen mat har dock mängden för att uppfylla det dagliga Dvit-behovet. Därför är solljus den främsta källan för att öka Dvit-nivån. D-vitamintillskott i 1000 IE/dag är den rekommenderade mängden för fettlever Evit är en viktig antioxidant och kan minska oxidativ stress och leverskador hos patienter med fettlever. Man tror att leverjärn åtföljer insulinresistens i fettlever på grund av leverfibros (förtjockning av vävnaden, ökad bindväv) och ökad oxidativ stress i levern Det anges att fasta och glukos (socker) stimulerade insulinnivåer i blodet minskar. Det kan orsaka smörjning och leversmörjning genom att minska mängden fett i kosten. Det är en lipotropisk (fettbrytande) faktor.
Livsmedel som innehåller metionin: Jordnötter, nöt och lamm, ost, kalkon, fisk , skaldjur, soja, ägg, mjölk och baljväxter.
PROBIOTISK ANVÄNDNING: Insulinresistens, fetma och diabetes typ 2 ses som riskfaktorer för fettlever. Men fettlever ses även hos personer som gör det inte har sådana faktorer Probiotika är levande mikroorganismer Probiotika som fäster i tarmväggen förhindrar att sjukdomsframkallande bakterier fastnar i tarmväggen.
I några metaanalysstudier konstaterades att användning av probiotika vid behandling av fettlever har en positiv effekt.
Som det kan förstås skadar insulinresistens många organ, särskilt levern. Du bör ta bort enkla sockerarter från ditt liv och vända dig till fullkorn som en källa till kolhydrater.
Läs: 0
