Ångest uppstår med både mentala och fysiska reflektioner av våra negativa förväntningar. Även om det finns många reaktioner som återspeglas i kroppen (frysning, svettning, etc.) när vi är oroliga, listas negativa tankar efter varandra i våra sinnen. Dessa tankar är "Något dåligt kommer att hända mig och jag kommer att bli sårad av att vara sårbar." Man kan säga att det bygger på idén. Kort sagt är ångest en psykisk störning, även om den yttrar sig på biologiska grunder. Även att förstå hur vårt sinne fungerar i stunder av ångest löser inte helt problemet med ångest, men det kan vara en effektiv och terapeutisk start för att minska vår ångest. Därför kommer du i detta blogginlägg att lära känna ångest bättre och ta det första terapeutiska steget genom upplysande information om hur vårt sinne fungerar när vi är oroliga.
Skillnaderna och likheterna mellan ångest och rädsla
Det är nödvändigt att börja med att definiera ångest korrekt. Ångest och rädsla är känslor som ofta förväxlas. Medan rädsla uppstår som ett resultat av en hotfull händelse eller föremål i det ögonblicket, manifesterar ångest sig endast genom att tänka på detta föremål eller händelse. Till exempel följer rädsla oss när vi flyr från en hund som jagar oss. Men när vi går in på gatan där hunden jagar oss, föreställ dig att du är orolig igen trots att hunden inte är där. Vi kallar detta tillstånd av känslor ångest, inte rädsla. Likheten mellan de två är de fysiska reaktionerna av ångest och rädsla i vår kropp. Även om hunden inte är där i ögonblicket av ångest, "kommer den definitivt att komma före mig./ Tänk om hunden är där?" Vårt hjärtslag kan påskyndas och våra händer kan svettas. Vår kropp kan reagera som om hunden var där.
-
Svettning
-
darrar
-
Ökning av blodtrycket
-
Spänning i musklerna
-
Acceleration i andning och andning
i både ångest och rädsla.
Sammanfattningsvis, i ångest, till skillnad från rädsla, är det bara tanken på en händelse eller ett föremål, utan sig själv, som oroar oss. Liknande eller identiska kroppsreaktioner ligger utanför vår kontroll, även om rädslaobjektet inte finns där dyker upp.
Varför oroar vi oss?
Rädsla uppstår automatiskt för att skydda oss från ett objekt eller en situation som utgör ett hot i det ögonblicket . Ångest liknar detta, och det är ett känslomässigt tillstånd som är fördelaktigt att uppstå i en viss takt för att skydda oss. Jag strävar inte heller efter att övervinna dessa hinder om jag inte är orolig för tentor, prestationer, att avsluta en rapport medan jag är på jobbet eller oroa mig för mitt barns framtid. Jag vidtar inga försiktighetsåtgärder. Därför motiverar närvaron av ett visst mått av ångest för vissa situationer oss att sträva.
När blir ångest ett problem?
Om ångest är ett naturligt och nödvändigt svar, varför inte betrakta det som ett problem i psykologi? vi tar det. Av de skäl som vi nämnde ovan kan det aldrig sättas som ett mål att helt eliminera ångest. Dessutom är det inte möjligt att helt eliminera ångest. Det viktiga är att ångestnivån är tillräcklig. Det är onödigt att arbeta med att minska ångesten om min ångest inte orsakar betydande förändringar i mina dagliga aktiviteter, aptit och sömn. Om dessa fysiska symtom finns och det finns övertygelser om att jag kommer att bli "misslyckad", "otillräcklig" eller att allt kommer att förstöras i mina tankar om orosmoment, måste jag förmodligen sänka min ångestnivå.
Hur kan jag minska min ångest?
När din ångest ökar till den nivå att det blir ett problem är det väldigt viktigt att arbeta med sinnet, trots att din kropp reagerar. Grunden till ångest är en stereotyp negativ tanke i ditt sinne: "Allt kommer att gå fel." "Något dåligt kommer att hända mig" etc.
En liten aktivitet relaterad till ångest som du kan göra genom att följa stegen nedan kan vara till hjälp som en början: p>
Steg 1: När du omprövar situationen du var orolig för, observera vilken negativ ångestsats som går igenom ditt sinne. (till exempel: "Jag kommer att bli sårad", "Jag kommer att vara sårbar", "Jag kommer att misslyckas", "Jag kommer att bli sårad", "Mina barn/familj kommer att skadas"
Steg 2: Bedöm nu sannolikheten för att denna negativa tanke som du tror kommer att hända dig i procent.
Steg 3: Till exempel, även om räntan är 90 % för dig, finns det en 10 % chans att inget dåligt kommer att hända dig. Vad kan gå in på dessa 10%? Fundera på vad som kan hända om allt inte gick så illa som du tror.
Steg 4: Skriv om möjligt ned dessa betyg och odds på papper.
5. steg: Titta på denna tidning igen en dag senare. Vad känner du? Är kursen fortfarande densamma för dig? Försök inse att även om det förblir detsamma, finns det en 10 % chans att något dåligt inte kommer att hända dig.
Om du gör den här aktiviteten några gånger och observerar den kommer du att öka din medvetenhet om din ångest. Det kanske dock inte räcker. När ångesten växer kommer den att bli svårare att hantera. I en sådan situation skulle det vara fördelaktigt att fortsätta med en specialist.
Läs: 0