Hjärntumör utvecklas från två källor. Den första är den okontrollerade tillväxten av hjärnans egna celler (primära hjärntumörer), och den andra är involveringen av hjärnvävnaden från cancer som utvecklas i andra organsystem i kroppen, särskilt lungor och prostata (metastaser; sekundära hjärntumörer). I båda fallen komprimerar tumörmassor som utvecklas i ett begränsat område av skallen hjärnvävnaden och ökar det intrakraniella trycket. Neurologiska och epileptiska problem kan ses hos individer med hjärntumörer. Hjärntumörer förekommer oftare hos barn än hos vuxna. Hjärntumörer som ses hos barn kommer på andra plats bland barntumörer.
Vilka typer av hjärntumörer finns det?
Hjärntumörer är primära (primära) som utvecklas från hjärnvävnaden eller utvecklas pga. till spridningen av en annan organcancer till hjärnan.De är uppdelade i två som sekundära (sekundära) tumörer.
De klassificeras även som godartade (godartade) eller maligna (maligna) beroende på tumörens karaktär Klassificering av hjärntumörer kan också göras efter vilken celltyp de härstammar från (histologisk). Den vanligaste typen av tumör i hjärnan kallas "gliom" och utvecklas från hjärnans gliaceller.
Varför uppstår hjärntumör? Vilka är orsakerna?
Följande riskfaktorer spelar roll för utvecklingen av hjärntumörer:
- Ökande ålder: De är vanligast mellan 40 och 70 år. Incidensen ökar med stigande ålder. De är dock i första hand i tumörer som ses hos barn under 8 år. Bland barndomens hjärntumörer är medulloblastom den vanligaste maligna hjärntumören.
- Risken för utveckling ökar om den utsätts för strålning.
- Familjehistoria: Även om det inte med säkerhet kan sägas att hjärntumörer är genetiskt ärftliga, är risken hög hos dem vars första gradens släkting har en hjärntumör.
- Rökning och alkohol konsumtion ökar risken.
Vilka är symtomen på en hjärntumör?
Den fungerar som en hjälm på hjärnan och andra känsliga vävnader i skallben. Av denna anledning har den inte en anatomisk struktur som är lämplig för expansion när skallbenen helt förenas (2 år gamla). de börjar göra det. Massan i hjärnan växer långsamt och tumören utvecklas smygande. Efter en asymptomatisk period börjar symtom att uppträda enligt egenskaperna hos de strukturer som den växande massan komprimerar.
Det första tecknet på en hjärntumör är vanligtvis svår huvudvärk på grund av ökat intrakraniellt tryck. Huvudvärk svarar inte på smärtstillande medel och tenderar att öka i svårighetsgrad när sjukdomen fortskrider.
De vanligaste symtomen vid hjärntumörer:
- Huvudvärk: Vaknar på morgonen med huvudvärk, nystartad svår huvudvärk (särskilt på natten)
- Besvär som illamående och kräkningar som åtföljer huvudvärk,
- dubbelseende med synstörningar, suddig syn eller förändringar av former kan förekomma. Vid sådana besvär bör en ögonläkare konsulteras och det bör utredas om besvären härrör från ögat eller hjärnan.
- Krampanfall kan påverka hela kroppen, eller så kan det förekomma spasmer eller sammandragningar i de muskler vi kallar ryckningar i armar och ben.
- Rörlighets- och balansproblem kan orsaka problem särskilt när man står, beroende på var tumören befinner sig.
- Förändringar i tal och personlighet kan orsaka problem beroende på området där tumören finns.
Hur identifierar man en hjärntumör?
En serie fysiska och neurologiska undersökningar görs för att ställa diagnosen. Diagnos ställs med MR (magnetisk resonans) och CT (datortomografi), och biopsi och patologisk utvärdering görs för att bekräfta diagnosen. Som ett resultat lär man sig typ och stadium av cancern exakt och en behandlingsplan utarbetas.
Hur behandlar man en hjärntumör?
Behandlingsmetod; Det varierar beroende på typen av tumör, dess storlek, de drabbade områdena, dess läge, stadium och patientens allmänna hälsotillstånd. Metoder som kirurgi, strålbehandling (strålterapi), strålkirurgi och kemoterapi kan användas i behandlingen.
Behandling av "gliom", som är den vanligaste typen, enligt dess stadier:
- Om tumörlokaliseringen inte är riskabel i steg 1 och 2 tas tumören bort helt. Efteråt appliceras strålbehandling för att förhindra återfall. Den förväntade livslängden för patienter efter behandling är 6-8 år.
- Även om debutåldern är sent i steg 3, förloppet sparas. Eftersom det intrakraniella trycket är för högt är effekten av ödem mycket uttalad och behandlingen är generellt sett inte särskilt bra. Överlevnadstiden för dessa patienter är cirka 1,5 år och är cirka 60 %.
- I steg 4 ses intensiv distribution i de omgivande vävnaderna. Det är vanligast hos vuxna. Den fortskrider snabbt och sjukdomsförloppet är dåligt. 1-års överlevnadsgrad 20%; Den 2-åriga överlevnaden förutspås vara 10%. I detta skede kan tumören inte avlägsnas kirurgiskt. Av denna anledning ges patienterna strålbehandling och kemoterapi.
Senaste utvecklingsteknologiska metoder och hjärntumörbehandling
Idag kan hjärn- och ryggmärgstumörer som kan diagnostiseras tidigare opereras med speciella apparater. Före operation utvärderas neuroradiologi och behandlingar bestäms därefter. 5-ALA-metoden används för säkert och exakt avlägsnande av tumörstället i operationen. Dessutom används "neuronavigation" vid alla operationer. Således kan platsen för hjärntumörer bestämmas lättare. Dessutom utförs hjärnkirurgi med "motor-sensoriell stimuli" vid hjärntumöroperationer som finns i speciella regioner. I alla ryggmärgstumöroperationer registreras ryggmärgsfunktioner omedelbart med neuroövervakning. Uppföljande behandlingsförlopp efter operationerna beslutas av "neuroonkologiska rådet".
- Kirurgisk: Patientens hälsotillstånd, medicinska historia och tumörstadium - om platsen är lämplig - det fullständiga avlägsnandet av tumören som hittats genom kirurgi används som första alternativ. Med förlängningen av den förväntade livslängden efter operationen ökar också livskvaliteten.
- Strålbehandling (radioterapi): Den är baserad på förstörelse av cancerceller med högenergistrålar. Det syftar till att krympa och sprida tumören genom att ge den till både tumören och vävnaderna nära tumören.
- Radiokirurgi: Syftet är att neutralisera tumörer som inte är lämpliga för öppen kirurgi med högdos radioaktiva strålar. Det har använts för behandling av tumörer som inte är lämpliga för operation på Group Florence Nightingale Hospitals sedan 2012.
- Kemoterapi: Den appliceras före eller efter strålbehandling. Kemoterapi syftar till att döda cancerceller med läkemedel. Men eftersom det har effekt på friska celler också. kan orsaka biverkningar som illamående, kräkningar, håravfall hos patienter. Kemoterapiläkemedel ges vanligtvis till patienten genom en ven, men de finns även i kapselform.
Hur uppföljning och rehabilitering efter hjärntumörbehandling?
Uppföljning är mycket viktig när det gäller tidig upptäckt av återfall efter behandling. Av denna anledning görs kontroller inklusive fysiska och neurologiska undersökningar med jämna mellanrum. Dessutom bör CT eller MRT utföras med vissa intervall. Efter behandlingen bör patienten vara mer försiktig. Rehabiliteringen kan variera beroende på patientens besvär. Om patienten har svaghet i armar och ben i sitt dagliga liv, samtidigt som han får lämpligt fysioterapistöd, bör patienter som har svårt att svälja och tala, få behandling i enlighet med detta. Dessa behandlingsprogram bestäms av läkaren.
Hur uppstår en hjärntumör hos barn?
Hjärntumör är den näst vanligaste cancerformen hos barn. Behandling är svårare för barn på grund av deras yngre ålder. Strålbehandling, som är en typ av tumörbehandling, kan inte tillämpas på barn, särskilt förrän vid två års ålder. Fram till två års ålder är barns ben inte helt sammansmälta, och även deras fontaneller stänger inte. När tumören uppstår kan den därför expandera och neurologiska fynd blir svåra att visa. Det observeras att beteendestörningar och huvudomfång är större än normalt hos dessa barn.
Tumörer undersöks i två grupper beroende på barnens ålder. (Som tumörer som upptäcks under 2 års ålder och upp till 16 års ålder) Tumörer som uppstår upp till 2 års ålder är i allmänhet medfödda. Dessa tumörer är vanligare i barndomen och orsakas av "gliaceller" i det centrala nervsystemet. Orsaken till hjärntumörer hos barn beror mest på strålning. Enligt sjukdomsstadiet hos barn med hjärntumör observeras personlighetsförändringar, att inte delta i spel, introversion, brist på uppmärksamhet, minnesproblem, talstörningar. Barn över två år kan också ha problem som kramper, huvudvärk, kräkningar och misslyckande i skolan.
MRT utförs för diagnos hos barn såväl som hos vuxna. Efter att diagnosen ställts påbörjas planering för behandling. Men det dök upp tidigare Som vi har sett kan behandlingar som strålbehandling hos barn tillämpas på ett begränsat sätt eftersom barnets hjärnutveckling och benutveckling inte är fullbordad. Av denna anledning syftar det till att öka den förväntade livslängden genom att utföra radikal kirurgi på barn. Hjärntumörer kan uppstå efter födseln eller vara medfödda. Vissa tumörer kan upptäckas även i livmodern. Ultraljud (USG) och magnetisk resonans (MR) metoder kan användas för att upptäcka det i livmodern.
Läs: 0
