Terrorism kan definieras som alla typer av våld som används för att uppnå vissa politiska, religiösa eller ekonomiska mål. Terrorister strävar efter att uppnå sina mål genom att terrorisera och skrämma människor på något sätt och följaktligen genom att skrämma och skrämma dem.
Terrorism kan förklaras och utvärderas ur många perspektiv. Politikernas inställning, de faktorer som ger upphov till terrorism, terroristernas identitet, typen av terrorism, terrorismens inverkan på allmänheten m.m. I den här artikeln kommer jag att försöka förklara de psykologiska effekter det skapar på allmänheten och reaktionerna relaterade till det.
Som anges i definitionen är den metod som terrorister använder för att uppnå sina mål att skapa en en atmosfär av rädsla genom att terrorisera människor med handlingar som att döda människor, förstöra egendom och tortera. Följaktligen är det att driva människor till passivitet genom skrämsel. Många spel kan spelas på ett inaktivt och skrämt folk. Medan vissa individer dömer sig själva till passivitet, av rädsla för osäkerheten om vad de kommer att uppleva, vill vissa individer reaktivt ta hämnd genom terror. I båda fallen går hälsosamma levnadsvillkor förlorade.
En av de största faktorerna som stressar människor är osäkerhet och utvecklingen av händelser utanför individens kontroll. Människor som ständigt upplever terroristincidenter omkring sig försöker leva sina liv med ångest och rädsla, omedvetna om vad som kommer att hända dem. När vi ser det ur detta perspektiv, även om människor inte utsätts för terrorism, är de offer för terrorism på grund av den psykologiska påverkan det skapar. I en sådan situation råder allmän oro från individen till samhället. Situationen är annorlunda för terroristen. Eftersom terroristen är den som planerar handlingen han begår och förutser de saker som kommer att hända honom.
Även om nya händelser inte kommer i förgrunden efter terrorincidenterna, kan personen fortsätta ett oroligt och fruktansvärt liv på grund av påverkan av tidigare händelser. Terroristiska upplevelser som upplevs, bevittnas och delas, även på långt håll, lämnar en traumatisk effekt på människor. Den psykologiska balansen och livsintegriteten för en individ som har upplevt trauma kan störas. Om vi utvärderar terrorism utifrån detta perspektiv kan det ses som ett socialt trauma och ett sådant samhälle kan vara bristfälligt i kampen mot terrorism. Av denna anledning är det mer sannolikt att terroristhandlingar involverar civila och leder till massdöd. Det görs på platser som kommer att orsaka nöd och vid tillfällen då social känslighet är högre.
För att sammanfatta och anpassa det till dagens förhållanden har vi varit i en social sorgeprocess under lång tid. De dagliga bekymmer vi upplever tillsammans med denna sorgeprocess sätter oss i en ond cirkel i kampen mot terrorism. Jag ville uppmärksamma en annan sida av händelsen, med reaktionerna som skapats av terrorismens psykologiska effekter i samhället, snarare än vad som borde göras i politiska termer. Om vi utvärderar dessa bör betydelsen av mental hälsa i kampen mot terrorism utvärderas och en lämplig miljö bör tillhandahållas för att vinna individers förtroende i det samhälle som domineras av terrorism. Om människor görs medvetna om de negativa känslor de upplever blir de starkare i att hantera negativa situationer. Således kommer samhällen med stridslystna individer som vidtar åtgärder för att klara sig, snarare än individer som accepterar vad som händer dem med tröghet, vara fördelaktiga i kampen mot terrorism.
Läs: 0
