Om relationsdynamik..

Att möta, välja och bli utvald var ingen slump alls. När man tittar på det matchade vi inte alls, det var så tvärtom, så kontrasterande sida vid sida, att när man tittar på det utifrån så är det som att de inte hände. I dynamiken i våra motsatser fanns det en sida som förenade oss. Den är så komplementär att den skapar en helhet med sin kombination, som att lägga ihop en pusselbit och passa den perfekt. Den omedvetna gjorde inga slumpmässiga val. Kanske var den ena i ena änden och den andra i den andra, det här valet var inte av misstag. Inte för att matcha, men någonstans inuti slår det en sådan dynamik att det fanns en sida som förenar och en sida som driver iväg. Varför gå därifrån? En person klamrar sig fast vid den andre, till viss del, vid de delar av sig själv som han ser sakna. Medan vi håller fast vid en del av oss själva som vi ser saknas någonstans inuti, är den bristen faktiskt en del av oss själva som vi inte kan stå ut med, som vi inte vill se, och försöker behålla någonstans inuti. Det här är en sida av oss som både förenar oss och som driver oss isär. Varför den saknas är just för att vi inte vill se den. För vi vill inte se det i oss själva... Vi har sett det i den andra personen, vi har hållit fast vid det, men vid en viss punkt stör det människor, det petar runt i folks sinnen, och de flesta gång det gör dem oroliga. Det gör dig ännu mer orolig när du försöker få saker att hända. Det påverkar förhållandets gång. Om vi ​​kan övervinna dynamiken kommer vi att vara lyckliga, om vi inte kan det kommer vi att försöka. Vår ångest ökar antingen den, förstör relationen eller alienerar oss från den andre. Den har en sådan förenande och distanserande aspekt. En del av oss vill se, vill leva vår önskan, en del av oss kan inte tolerera att se, även om vi älskar, även om vi lever vår önskan. Någonstans där bryter det vårt förhållande. Det påverkar den andra personens förmåga att uppnå vår önskan.

Så vad gör vi? Vi kommer att lindra vår ångest, analysera vår dynamik och acceptera våra brister så mycket vi kan. Vi kommer att övervinna våra egna problem själva, utan att lägga skuld eller skuld på den andre. Även om vi inte inser det så har vi upplevt detta i många av våra relationer någon gång. Först kommer vi att inse vad som handlar om oss själva. Kanske blir det lättare med stöd av den andra personen, men utan att skylla på...

Precis som pusselbiten passar perfekt där, men på grund av produktionen finns det en pappersliknande bit kvar på del där den kommer att passa. Vi kommer att riva av den biten av papperet och anpassa den till den del där den ska passa.

 

Läs: 0

yodax