Idag ökar bröstsjukdomarna snabbt, men framgångsrika resultat kan uppnås med tidig diagnos och lämplig behandling. Av denna anledning är det viktigt att bröstproblem löses av erfarna läkare.
Särskilt kvinnor efter 40 års ålder behöver regelbundet få sina bröst undersökta.
BRÖSTSJUKDOMAR
Fibrocystiska bröst
Det är en bröststruktur som ses hos mer än 80 procent av kvinnorna.
Den består av cystor av olika antal och storlekar (vätskeansamling i en rund tunn membran) och nodulära strukturer som manifesteras av ökad bindväv.
Cystor är särdragslösa, enkla cystor som i allmänhet inte kräver uppföljning:
1. Speciellt före menstruation kan det vara sveda. , bultande, fullhetsliknande smärta på grund av ökningen av ödem i bröstet och vätskan i cystorna. Ibland kan dessa smärtor fortsätta hela månaden. Bröstsmärtor bör alltid utvärderas av en bröstkirurg och det bör fastställas genom lämpliga radiologiska undersökningar att det inte finns någon annan struktur i bröstet som orsakar smärtan.
2. I närvaro av många cystor i bröstet. bröst, nybildade massor kanske inte märks eller kan försummas eftersom de tros vara cystor. Av den anledningen rekommenderas att kvinnan gör en självundersökning av bröstet en gång i månaden för att känna igen sin egen bröststruktur och upptäcka nya formationer samt följas upp med läkarundersökning och röntgenundersökning en gång per år.
• Ibland uppstår en förtjockning av cystväggen inuti cystan.En annan lesion eller en ökning av vätskans konsistens upptäcks. Vid närvaro av dessa cystor, som kallas komplicerade och komplexa cystor, rekommenderas närmare uppföljning (3-6 månader), biopsi eller borttagning av hela lesionen samt histopatologisk utvärdering • Ultraljud visar cystors inre struktur bäst i fibrocystisk bröststruktur. Ytterligare undersökningar som magnetisk resonanstomografi (MRT) kan rekommenderas vid behov.
Benigna bröstlesioner
•Fibroadenom:
- Det är den vanligaste godartade tumören i bröstet. Förvandling till cancer förväntas inte.
- För det mesta är radiologiskt utseende tillräckligt för att ställa en diagnos. Vid radiologisk eller klinisk misstanke ställs diagnos genom nålbiopsi eller kirurgisk biopsi - Nära släktingar till patienten har blod Om det finns en tumör, om fibroadenomet är stort, om tillväxt eller formförändring upptäcks vid uppföljning, om det orsakar missbildning som skapar en estetisk defekt i bröstet och om patienten inte vill följa upp , avlägsnas den kirurgiskt - Bortsett från detta, i de fall biopsi inte krävs, tas den bort minst var 6:e månad. Det rekommenderas att följa massan med ultraljud i 2 år och att kirurgiskt avlägsna den om tillväxt eller form förändras upptäcks under uppföljningen.
• Phyllodes Tumör i bröstet (cystosarcoma phyllodes):
- Den bildar en speciell grupp. Den växer snabbt och kan ersätta all bröstvävnad. Godartade måste avlägsnas i stor utsträckning, annars kommer de att återkomma. För elakartade görs riskanalys enligt patologiresultatet.
• Ductal Ectasia:
- Det är förstoringen av mjölkgångarna. Det är vanligt, särskilt hos ammande kvinnor.
- Det utvärderas med ultraljud om det finns en åtföljande lesion och andra lesioner på väggen i den förstorade kanalen.
- Det kan orsaka besvär som flytningar från bröstvårta och smärta.
- Medföljande I närvaro av en lesion och hos patienter med besvär behandlas den genom att den förstorade kanalen eller alla kanalerna bakom bröstvårtan avlägsnas.
• Inflammatoriska sjukdomar i Bröst (Mastit):
- Det kännetecknas av rodnad, svullnad och värme i bröstet.< br /> - Det utvecklas på grund av mjölkansamling hos ammande kvinnor. För det mesta går det tillbaka utan behov av behandling efter att bröstet tömts med pump och amning.
- Mastit som utvecklas utanför amnings- eller graviditetsperioden måste utvärderas av en kirurg och orsaken måste avslöjas genom radiologisk undersökningar.
Oftast beror det på inflammatoriska sjukdomar, men i vissa fall kan det framstå som ett symptom på bröstcancer.
• Gynekomasti:
- Det är bröstcancer. förstoring hos män.
- Det uppstår med försämring av östrogen/testosteron-förhållandet i kroppen.
- Biverkningar av olika läkemedel Om det ses som en effekt försvinner det när läkemedlet sätts ut . Det kan dock ibland ses vid tillstånd som leversjukdom, tethystumör och sköldkörtelrubbningar.
- Om det finns bröstförstoring hos en man måste det utvärderas av en kirurg och det måste förstås att detta inte är på grund av en massa (manlig bröstcancer).
Vid behov bekräftas diagnosen med radiologiska undersökningar. . Efteråt endokrinologen En utredning görs för att fastställa orsaken. Om orsaken hittas behandlas den, om det inte finns någon anledning kan operation rekommenderas.
• Lipom/hamartom/radiellt ärr/intraduktalt papillom:
- Lipom (fettkörtlar) är godartade, om de inte väcker misstanke krävs inte biopsi eller avlägsnande
- Hamartom är sällsynta godartade tumörer i bröstet. De bildar en massa. Eftersom de innehåller bröstvävnad kan dessa lesioner förvärras. Behandlingen går ut på att ta bort lesionen som helhet.
- Radiella ärr är lesioner i bröstet som kan förväxlas med bröstcancer kliniskt och radiologiskt. Det kan ses tillsammans med bröstcancer Kirurgiskt avlägsnande rekommenderas - Intraduktala papillom är lesioner som uppstår i bröstets mjölkgångar och kännetecknas ofta av blodiga flytningar från bröstvårtan. Det är vanligtvis benignt, men det kan finnas åtföljande maligna lesioner i bröstet, särskilt i perifert belägna och många sådana. Vid klinisk/radiologisk misstanke och när bröstvårtans blödning blir besvärande bör den avlägsnas kirurgiskt.
Maligna bröstlesioner
• Proliferativa bröstlesioner
- Vid patologisk undersökning, speciellt “ Om atypi upptäcks ökar risken för cancer. Det kan finnas åtföljande maligna lesioner. Det måste avlägsnas kirurgiskt.
• Lobulärt karcinom in situ
- I dess närvaro finns det risk för att utveckla bröstcancer i båda brösten och eventuellt fokus. Bröstscreening och uppföljning bör göras väl. Hos personer med en historia av intensiv cancer hos sina släktingar kan medicinering eller kirurgi (bilateral förebyggande mastektomi) för att förhindra cancerutveckling rekommenderas.
• Duktalt karcinom in situ
- Om det inte avlägsnas, förvandlas till cancer. Om det inte finns någon åtföljande cancer räcker det med kirurgiskt avlägsnande.
- Att lägga till strålbehandling till behandlingen förhindrar återfall.
• Bröstcancer
- Det vanligaste fyndet av bröstcancer är en massa i bröstet. Därför bör varje kvinna göra en självundersökning av bröstet en gång i månaden och lära känna sitt bröst. När hon känner skillnad i bröstet bör hon absolut konsultera en kirurg för undersökning.– Bröstcancerscreeningen börjar vid 40 års ålder. I vissa speciella fall kan det påbörjas i en tidigare ålder. Mammografi används vid screening. Malignitet som inte kan upptäckas vid mammografi, manuell undersökning eller ultraljud Prekursorlesioner till bröstcancer kan upptäckas innan de övergår i cancer eller cancer kan upptäckas i ett mycket tidigt skede.
- Cancerdiagnostik kan ställas genom biopsi eller genom histopatologisk undersökning av den borttagna lesionen under operation eller efter operation.
- Vid klinisk eller radiologisk misstanke, nål Även om biopsiresultatet är tydligt måste lesionen i bröstet opereras bort och hela dess helhet undersökas - Den behandlas med lämplig kirurgisk metod. Kemoterapi kan användas för att minska massan före operationen, strålbehandling och/eller kemoterapi och/eller hormonbehandling kan behövas efter operationen.
- Efter att behandlingarna är avslutade fortsätter uppföljningen med jämna mellanrum för att utvärdera sjukdomen återfall.
Bröstcancerscreening
– Bröstcancerscreening görs med mammografi.
– Screening kan påbörjas före 40 års ålder hos högriskkvinnor. Magnetisk resonanstomografi (MRT) kan användas som screeningmetod hos personer som är unga och har tät bröststruktur.
– Hos kvinnor utan riskfaktorer startar screening vid 40 års ålder och görs en gång per år. Vid klinisk eller radiologisk nödvändighet kan andra radiologiska undersökningar läggas till mammografi.
- Basmammografi kan utföras i förväg i jämförelsesyfte.
- Strålningsfrekvensen som tas emot av mammografi en gång per år är låg.< br /> - Varje kvinna från 20 år och framåt Man bör göra en självundersökning av brösten en gång i månaden och börja träffa läkare över 30 år. - Eftersom risken för bröstcancer ökar med åldern rekommenderas att fortsätta screening så länge personen kan komma till screeningcentret.
Läs: 0
