Två störningar bör tänkas på när toalettträning inte förekommer under förskoletiden eller när den börjar om igen efter att den har inträffat. Den första av dessa är enures (ofrivillig, återkommande, dag- och/eller nattlig urininkontinens hos barn efter minst fem års ålder) och den andra är enkopres (ofrivillig eller målmedveten, återkommande avföring på olämpliga ställen).
Sängvätning (Enuresis): Även om det förutsägs att det kan orsakas av många orsaker (såsom felaktig och misslyckad toalettträning, genetisk predisposition, utvecklingsstörningar, miljöstressfaktorer), kan det i vissa fall uppstå utan en orsak. Enures kräver utvärdering och behandling eftersom det har negativa sociala och känslomässiga konsekvenser för barnet och föräldern. Det är nödvändigt att konsultera en husläkare, barnläkare och barnpsykiater för medicinsk utvärdering. Behandlingen omfattar utbildning, beteendeinsatser och vid behov medicinering. Utbildning bidrar till att öka medvetenheten om enuresis i familjen och barnet och till framgången med behandlingen. Den största framgången i beteendeinterventioner är att arbeta med larmenheter. Dess användning är begränsad i Turkiet. Desmopressin och imipramin används i läkemedelsbehandling. Läkemedelsbehandling är den sista behandlingen som bör övervägas på grund av bland annat risken för biverkningar och den höga sannolikheten att de gamla symtomen återkommer när läkemedlet stoppas efter en viss tids användning.
Bajs Inkontinens (Encopresis): Det är svårare att behandla än enures och det är en störning som är mer förödande för föräldrar. Det är nödvändigt att konsultera en barnläkare och barnpsykiater vid behandling av organiska problem och psykologiska problem som orsakar enkopres.
Förstoppning observeras i de flesta fall med enkopres. Denna attityd hos barnet, som förknippar avföring med de negativa situationer det upplever, kan göra att det får problem med avföring och frekvent förstoppning. Miljöstressfaktorer och psykologiska störningar kan observeras hos ett mycket litet antal barn med enkopresis. Barn med enkopres kan kanske inte känna av sin egen lukt, även om de kan känna lukten från omgivningen på grund av sensorisk trötthet. Dessutom, hos barn med frekvent förstoppning, ändtarmen och analsfinktern (den del där avföringen tas bort) er) På grund av långvarig press kanske barnet inte är medvetet om att han eller hon läcker avföring. Av denna anledning skulle det vara korrekt att inte skylla på barnet. Förutom förstoppning kan enkopres också orsakas av andra organiska sjukdomar, även om de är sällsynta. Därför krävs en detaljerad utvärdering av barnläkaren.
Encopresis orsakar psykologiska problem hos barnet och hans familj. Det är därför barnet blir deprimerat, skyggt och introvert. Familjen minskar de sociala aktiviteter de kan göra med sina barn eftersom de kommer att känna sig generade. Denna situation gör att andra psykiska störningar uppstår hos både barnet och familjemedlemmarna. Ju längre tid det tar innan enkopresbehandling påbörjas, desto mindre framgångsrik blir behandlingen och desto längre behandlingstid. Läkemedelsbehandlingar och beteendemetoder kan användas i behandlingen.
Läs: 0
