Skolan är en miljö där elever både utvecklar sig själva akademiskt och träffas med sina kamrater och etablerar sociala relationer. Däremot påverkar kamratmobbning, som är en typ av aggressivt beteende som man särskilt möter i skolor, negativt den akademiska, sociala och känslomässiga utvecklingen hos barn och ungdomar. Mobbning är den verbala, fysiska eller beteendemässiga skadan av ett barn eller en ungdom mot sina kamrater eller vänner. Kamratmobbning kan tillämpas av en person, eller så kan den appliceras på en person i en grupp.
Medan risken att bli mobbad ses mer under de första åren i skolan är mobbarna mestadels elever i förra året. Medan mestadels yngre och svagare barn utsätts för mobbning, är manliga elever mer utsatta för direkt fysisk mobbning. Medan mobbningsbeteenden minskar hos flickor när de blir äldre, ökar tvärtom det fysiska våldet hos pojkar. Det observeras att barn i förskoletiden (i genomsnitt 4-6 år) börjar ägna sig åt mobbning när de börjar leka med varandra på ett meningsfullt sätt. I denna process tar barn till verbal, känslomässig och fysisk mobbning eftersom de inte vet hur de ska kommunicera och inte kan säga vad de vill på ett acceptabelt sätt. Barn som mobbar ser sig själva som starkare än de är. När njutningen de får av denna känsla av att vara stark ökar och när de blir äldre kan dessa beteenden bli stereotyper och barnets kommunikationsförmåga kan etableras på detta sätt. Vi kan lista många orsaker till sådana beteenden: Att växa upp utan att bli älskad, att inte tycka om och inte älska sig själv, att vilja bli omtyckt och populär av andra, att inte känna till begrepp som att det inte är bra som ett resultat av att göra vad man vill, att känna sig otillräcklig, vill ha mer än en förtjänar osv. Offer för kamratmobbning är å andra sidan i allmänhet oroliga, noggranna och har lågt självförtroende, oförmögna att skydda sig mot fara. består av barn i profilen. De är vanligtvis tysta, lugna barn som inte vet hur de ska slåss och inte kan dela sina erfarenheter med en vuxen.
Typer av kamratmobbning kan listas enligt följande:
Fysisk mobbning: Beteenden som involverar fysisk våld kan definieras som Det är känt som den vanligaste typen av mobbning, särskilt i förskolan och grundskolan. Jämfört med andra typer av mobbning kan det lätt uppmärksammas av lärare och andra. (Att sätta hår, sparka, spotta, slå med en leksak...)
Verbal mobbning: Det kan definieras som negativa åsikter eller verbala beteenden. Det kan ses kraftigt på varje årskurs. Verbal mobbning kan vara lite svårare att upptäcka av lärare och andra. Det är känt att den vanligaste formen av verbal mobbning är smeknamn.
Relationell mobbning: Det kan definieras som beteenden som riktar sig mot sociala relationer. Det är svårare att märka av lärare och andra och mindre ingripande. Av denna anledning kan dess effekter vara mer sårande och allvarligare än andra typer av mobbning. (Skvaller, avslöjar sin hemlighet, utesluter från gruppen, imiterar, ignorerar...)
Mobbning: Beteenden som görs med hjälp av tekniska enheter (dator, surfplatta, mobiltelefon) kan vara definierad som Vid nätmobbning kan mobbaren dölja sin identitet anonymt. (Att skriva dåliga kommentarer på sociala medier, dela bilder utan tillåtelse, dela privata konversationer med andra, öppna ett konto för personens räkning utan tillåtelse...)
Hur kan vi förstå att barnet blir mobbad ? Barn som utsätts för kamratmobbning kan ha fysiska skador, vill inte gå till skolan och hitta ursäkter, framföra hatpropaganda mot skolan, ha depressiva beteenden, uppleva ett sämre självförtroende, vill inte lämna huset, minska i skolframgång och kan ha svårt att koncentrera sig på sina lektioner.
Föräldrar till barn som blir mobbade kan göra följande: prata med barnet om vad han/hon går igenom under dagen, visa honom/ henne att du är med honom/henne, lyssna på barnet utan att döma, fråga vad han/hon känner och dela hans/hennes känslor.
Om du är förälder eller lärare bör du prata om det genom att kommunicera öppet med barnet som blir mobbad. Det kan vara en snabbare och mer exakt lösning att föra fram denna process i samarbete med experterna inom vägledningstjänsterna för skolor och specialister vars expertområde är barn-ungdom.
Läs: 0
