Tyktarmen (tjocktarmen) är organet mellan magen och anus. De första 150 cm av tjocktarmen kallas tjocktarmen och de sista 15 cm kallas ändtarmen. Rektum, som också kan definieras som delen av tjocktarmen före anus, är en del av tjocktarmen och avföring lagras i detta område. Livsmedel som överförs till tunntarmen för att fortsätta matsmältningen efter magen smälts i stor utsträckning i denna region. I tjocktarmen absorberas vatten och mineraler och sedan skickas avföringen till ändtarmen, där den lagras innan den stöts ut ur kroppen.
Tarmcancer och vad är dess frekvens?
Med sin allmänna definition är cancer en sjukdom som uppstår när kroppens celler delar sig och förökar sig okontrollerat och snabbt. Tjocktarmscancer är namnet på den typ av cancer som ses i tjocktarmen (i sektionen upp till ändtarmen).
Tarmcancer är den vanligaste typen av cancer efter lung- och prostatacancer hos män och lung- och bröstcancer hos kvinnor, och förekomsten är något högre hos män än hos kvinnor.
Förekomsten av cancer som härrör från tjocktarmsslemhinnan ökar efter 50 års ålder och når sin högsta nivå vid 80 års ålder. Medan medelåldern för tjocktarmscancer hos män är 63, är den 62 hos kvinnor.
Bildandet av tjocktarmscancer börjar i form av små kluster i tjocktarmen, som inom medicinen kallas adenomatösa polyper. Polyper, som kan vara av olika storlek, kan med tiden förvandlas till cancerstrukturer. Därför bör personer med en familjehistoria av cancer delta i screeningtest.
Risken att utveckla sjukdomen hos personer med en familjehistoria av tjocktarmscancer är 1,7 gånger högre än hos friska. Risken är 2,7 gånger högre hos personer med en familjehistoria av mer än två tjocktarmscancer. Tjocktarmscancer är förknippat med undernäring och en stillasittande livsstil samt genetiska faktorer.
Vilka är riskfaktorerna för tjocktarmscancer?
Även om vissa av orsakerna till tjocktarmscancer går att förebygga, är det vissa inte. Några av de riskfaktorer som kan förebyggas som tros orsaka tjocktarmscancer kan listas enligt följande:
- Att vara överviktig eller fetma,
- konsumera bearbetat kött som salami och korv,
- Från kolhydrater som äter rik, låg på fiber,
- Att ha en stillasittande livsstil,
- konsumera stora mängder rött kött,
- Använda cigaretter och liknande tobaksprodukter,
- att ta stora mängder alkohol
- Att bli äldre,
- Polyp i tjocktarmen av personen,
- Ulcerös Har en inflammatorisk tarmsjukdom som kolit eller Crohns sjukdom Har en historia av tarmpolyper eller tjocktarmscancer,
- Har haft tjocktarmscancer tidigare,
- Har en historia av äggstockscancer, bröst- eller livmodercancer hos kvinnor.
Vad är symtomen på tjocktarmscancer?
Tjocktarmen består av 3 delar; Höger, vänster och nedre kolumner är sektioner med olika strukturer. Av denna anledning är symtomen olika beroende på den region där tumören är belägen.
Eftersom den högra tjocktarmen är bredare än den vänstra tjocktarmen, kommer en obstruktion som kommer att uppstå här att ge symtom på längre tid och sjukdomen kommer att utvecklas mer smygande. Eftersom den vänstra tjocktarmen är smalare, börjar den befintliga obstruktionen i tarmen tidigare. Polyper i tjocktarmen, som till en början inte ger några symtom, blir med tiden cancerösa, ökar i antal och börjar växa i storlek. Således uppträder symtomen på tjocktarmscancer hos personen.
De första symtomen vid tjocktarmscancer är vanligtvis förändringar i avföringsmönster och oförklarlig buksmärta. Förändringar i avföringsmönster visar sig som diarré eller förstoppning. /li>
Hur screenar man för tjocktarmscancer?
Ü För tjocktarmscancer, som är bland de 10 bästa cancertyperna i vårt land och orsakar betydande dödsfall och/eller funktionshinder, har T.C. Hälsoministeriet har startat National Colon and Rectal (Colorectal) Cancer Screening Program för personer i målgruppen Målgruppen som ska screenas är alla män och kvinnor mellan 50-70 år. Hos högriskindivider påbörjas screening från 40 års ålder.
Högriskindivider är individer med en första gradens familjehistoria av kolorektal cancer eller adenomatös polyp, ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller ärftlig polypos eller icke- polypossyndrom.
Bör screening av tjocktarmscancer utföras?
Eftersom överlevnadstiden för patienter är lång och livskvaliteten är hög med tidig diagnos och behandling, har alla individer i 50- 70-åldersgruppen bör genomgå tjocktarmscancerscreening.
Vilka stadier av cancer är?
Efter att diagnosen tjocktarmscancer är klarlagd görs iscensättning. I iscensättningsprocessen utvärderas de data som erhållits genom patologisk undersökning av vävnadsprovet som tagits från kroppen, samt radiologiska avbildningsmetoder såsom tomografi, magnetisk resonanstomografi (MRT), lungröntgen, PET och stadiet av sjukdomen bestäms.
Tarmcancer är stadium mellan 1 och 4. Behandling tillämpas också i enlighet med sjukdomsstadiet.
Stadien av tjocktarmscancer är följande:
- Steg 1: Cancer har invaderat (spridit) tarmväggen. Den kunde dock inte nå alla tarmlager.
- Steg 2: Cancer har invaderat alla tarmlager.
- Steg 3: Koloncancer har metastaserat och spridit sig till regionala lymfkörtlar.
- Steg 4: Cancer har spridit sig till avlägsna vävnader och organ som lever, peritoneum och lungor.
Hur diagnostiseras tjocktarmscancer?
Diagnos av tjocktarmscancer, Den bestäms inom ramen för screeningprogrammet eller när patienten konsulterar en läkare med tjocktarmscancersymtom. Läkaren tar först patientens historia och utför sedan en fysisk undersökning.
Blodprov för diagnos, ockult blod i avföringen kontrolleras. Avföringen som tas bearbetas och förekomsten av hemoglobin undersöks. första d Om provet är positivt undersöks falskt positivt. Av denna anledning, i 3 på varandra följande test, tas 2 prover i varje test. Blodprov: Carcinoembryonalt antigen (CEA), som är en cancermarkör, begärs utöver de blodprover som begärs för anemi och allmäntillståndsutvärdering. Även om CEA inte är specifikt för tjocktarmscancer, ger dess höjd en ledtråd för tjocktarmscancer. CEA-nivå används vid uppföljning av sjukdomen efter behandling.
Kolonoskopi Koloskopi är ett lätt endoskopiinstrument och hjälper till att undersöka tjocktarmens inre yta i detalj. Tack vare koloskopi, som gör det möjligt att upptäcka befintliga lesioner i tarmen och biopsi från lesionerna, undersöks den vävnadsbit som tagits i laboratoriemiljön. Beroende på den patologiska diagnosen får personen diagnosen tjocktarmscancer.
Under de senaste åren har det varit möjligt att upptäcka tjocktarmscancer i ett tidigt skede genom att titta på de genetiska koder som följer med avföring från polyper lämpliga för cancer i tjocktarmen, kallat fekalt DNA. Luft förs in i tjocktarmen med en kateter och flera röntgenbilder tas under fluoroskopi. Tarmförberedelse bör göras hos patienter före undersökningen. Sedation görs vanligtvis inte. Patienter kan känna krampliknande smärta under ingreppet, men de kan återgå till arbetet efter ingreppet. Undersökningen kan upptäcka hälften av adenomen större än 1 cm och 39 % av alla polyper.
Ultraljud har lägre känslighet bland bildbehandlingsmetoder. Det kan missa små polyper, men det kan göra läkaren misstänksam genom att visa ospecifika fynd såsom ökad förtjockning av tarmväggen, skiljer sig beroende på stadiet. Koloncancerbehandling börjar ofta med operation.
I tidigt stadium av tjocktarmscancer avlägsnas cancerområdet tillsammans med omgivande vävnader. Lymfkörtlar, en av de omgivande vävnaderna, undersöks också av patologen efter operationen för att avgöra om cancern har spridit sig utanför tjocktarmen.
Kemoterapi tillämpas inte på patienter med stadium 1 tjocktarmscancer. Endast några av patienterna i stadium 2 ges kemoterapi efter operation. Hus Vid re 3 koloncancer ges kemoterapi efter operation för att förhindra spridning av sjukdomen (adjuvans). Vid framskridet stadium av tjocktarmscancer (stadium IV), med tanke på patientens allmänna tillstånd, görs kirurgiska ingrepp för symtomen och patienten försöker bli avlastad. Patientens allmänna tillstånd, symtomens svårighetsgrad och tillgängliga möjligheter avgör behandlingsmetoderna hos patienter i detta skede. Därför är det mycket viktigt att upptäcka tjocktarmscancer i ett tidigt skede.
Idag kan patienter förses med en mer framgångsrik och bekväm kemoterapiprocess med riktade kemoterapiläkemedel. Om patienten kan få riktad cellgiftsbehandling eller inte avgörs av genetiska undersökningar i tumörvävnaden Hos patienter som får en stor del av tjocktarmen borttagen kan avföring tas ner i påsen genom ett hål i buken, permanent eller tillfälligt i vissa patienter. Dessa påsar kallas kolostomipåsar. Tarmändarna, som tas ut genom hålet i den främre bukväggen, sys fast på bukhuden och en kolostomipåse fästs i änden. Hos patienter med tillfällig kolostomi kan tarmarna återinföras i buken med en andra operation.
Läs: 0
