Njurbäckenet och urinledarna bildar de övre urinvägarna och är en del av urinutsöndringssystemet. Njurbäckenet är den ihåliga delen i mitten av varje njure, även kallad njurpoolen. Urinledarna är tunna rör som förbinder njurarna med urinblåsan. Varje urinledare är cirka 25 till 30 cm lång. Urin är din kropps vätskeavfall och tillverkas av njurarna. Det samlas i njurbäckenet och går genom urinledarna till urinblåsan, där det lagras. När urinblåsan är tillräckligt fylld med urin utsöndras den ur kroppen genom urinröret.
Både njurbäckenet och urinledarnas vägg består av tre separata lager
-
Slemhinna: Urotel (celler som kantar bäckenet, urinledare och urinblåsa) kan betraktas som det inre slemhinnan i både njurbäcken, urinledare, urinblåsa och urinrör. Dessa urotelceller, som kan sträcka sig och ändra form under urinflöde, kallas också övergångsepitel.
-
Lamina propria: Under urothelium i både njurbäckenet och urinledarna finns ett tunt bindvävsskikt som innehåller blodkärl, nerver och vissa körtlar. -
Muscularis propria : tjockt yttre muskelskikt av både njurbäckenet och urinledaren. Det består av ofrivilligt självarbetande muskel (slät muskel). Den ansvarar för att skjuta urin från njuren till njuren. urinblåsa.
Andra vävnader som omger njurarna och urinledarna inkluderar:
p>
-
Adventitialager: Lös bindväv som kantar njurarna och urinledarna
-
Fettlager
strong>: Ett lager av fett som omger njurbäckenet, njuren och urinledaren
Vad är bäcken- och urinrörscancer?
Cancer i njurbäckenet och urinledaren, eller med andra ord , cancer i de övre urinvägarna; Dessa är maligna cancerformer som börjar i cellerna i njurbäckenet (njurens pool) och/eller urinledaren (ett rör som förbinder njuren med urinblåsan). Dessa cancerformer kan spridas till alla lager i bäckenet och urinledaren, till närliggande vävnader och till andra avlägsna delar och organ i kroppen. är Cancer i njurbäcken och urinledare ses 3-4 gånger oftare hos män än hos kvinnor, med en medelålder på 65 år.
Njurbäckenet, Urothelial Cancers of the Ureters
Njurbäckenet, urinledaren, urinblåsan och urinröret (urinvägarna) är täckta med celler av samma typ som kallas övergångsepitel, och cancer i dessa regioner kallas gemensamt för urotelcancer eller övergångsepitelcancer. Urotelcellerna som täcker dessa områden börjar föröka sig, växa och bli cancerösa av ett antal anledningar, och om de inte märks fortsätter de att spridas. Enligt bostadsort; Sitter det i urinblåsan kallas det blåscancer (oftast), sitter det i urinledarna kallas det urinrörscancer och sitter det i njurbäckenet kallas det njurbäckencancer. 90 % av cancerformerna i dessa regioner är sådana cancerformer, och de återstående 10 % är skivepitelcancer och adenocancer som härstammar från samma celler och genomgår metamorfos. Även om cancer i njurbäckenet och urinledaren oftast ses i njurbäckenet, kan den förekomma i urinledarna samtidigt, i flera områden eller endast i urinledarna.
Omkring 20 % till 40 % av patienterna med uroteliala karcinom i bäckenet och/eller urinledarna utvecklar också cancer i urinblåsan, som härrör från samma celler, samtidigt eller under olika tidsperioder. Därför bör patienter som diagnostiserats med cancer i bäckenet och/eller urinledaren kontrolleras för cancer i urinblåsan och andra delar av urinvägarna. Omvänt, hos patienter med blåscancer finns det en möjlighet att denna typ av cancer i bäckenet och urinledaren (cancer i de övre urinvägarna) kan följa med eller uppstå vid olika tidpunkter, och denna frekvens är 4 %.
Bäcken- och/eller urinrörscancer (som vid blåscancer) delas in i två grupper som ytlig (icke-invasiv) eller spridd (invasiv) beroende på hur mycket de växer på väggarna i dessa strukturer.
p>
Ytligt (icke-invasivt) urotelialt karcinom: Ytligt urotelialt karcinom innebär att cancern är begränsad till det inre endast slemhinnan i bäckenet och/eller urinledaren. Bli papillär, dvs blomkålsformad eller platt (utan stjälk)
-
Papillära ytliga uroteliala karcinom tenderar att växa till små fingerliknande utsprång och in i den inre håligheten i bäckenet och /eller urinledaren. Dessa ytliga papillära uroteliala cancerformer kan vara av låg eller hög grad. Men små papillär cancer tenderar i allmänhet att vara låggradig. Dessa tumörer kallas lågmaligna potentiella papillära uroteliala neoplasmer (PUNLMP). Vissa låggradiga tumörer har också en liten chans att förvandlas till en invasivt spridd cancer.
-
Platt-platta ytliga uroteliala karcinom är tumörer som växer längs slemhinnan i bäckenet och/eller urinledaren. De är vanligtvis av hög kvalitet och är mer benägna att sjunka djupare ner i skikten av bäckenet och/eller urinrörsväggen. Denna typ av platt uroteliala karcinom inkluderar oftare carcinoma in situ (CIS) och har stor potential att sprida sig.
Invasivt-invasivt uroteliala karcinom: Invasiva uroteliala karcinom har vuxit in i de djupare lagren av njurbäckenet och/eller urinrörsväggen. Det kan ha skjutit ut från väggen bortom bäckenet och/eller urinledaren och växt in i angränsande områden.
Ibland innehåller spridd-invasiva uroteliala karcinom grupper av celler av olika karaktär, differentierade eller differentieras från de vanliga uroteliala cancercellerna och från dessa celler, vilket i det här fallet är sämre prognosen för denna typ av cancer. Den har olika celltyper inblandade. Dessa olika cellgrupper inkluderar skivepitelceller, sekretoriska körtelceller och små celler.
Det finns sällsynta undertyper av uroteliala karcinom som kallas varianttyp. Dessa subtyper växer vanligtvis och sprider sig snabbt och tenderar att ha ett sämre förlopp än normalt urotelialt karcinom.
Varianttyp av njurbäcken- och urinrörscancer inkluderar:
-
Inkapslade (introverta lager-för-lager)
-
Mikrocystisk
-
Mikropapillär
-
Lymfoepitelomliknande
-
Plasmacytoid
-
Sarcomatoid
-
Jättecell
-
Dåligt differentierad (dåligt differentierad)
-
Rik på olja
-
Transparent cell
Sällsynta cancerformer i njurbäckenet och urinledaren
Squamous cell carcinom: Squamous cell carcinom i bäckenet och/eller urinledaren uppstår från släta skivepitelceller i det inre slemhinnan i njurbäckenet och urinledaren. Det är vanligtvis förknippat med långvarig (kronisk) irritation eller inflammation i bäckenet och urinledaren. Denna irritation beror på urinstenar eller kroniska urinvägsinfektioner. Skivepitelcancer har vanligtvis en hög potential för spridning och har vanligtvis redan spridit sig vid diagnos och behandlas med kirurgi och/eller kemoterapi.
Adenocarcinom: Adenocarcinom Det härstammar från körtelceller i bäckenet och urinledaren, eller oftare, det uppstår när adenokarcinom i andra organ i kroppen metastaserar till bäckenet och urinledaren, som en sekundär cancer. Därför, för en korrekt diagnos, är det nödvändigt att veta var adenokarcinom börjar. Det finns många undertyper inklusive mucinös, signetring och klara celler. Deras förlopp är ganska dålig och behandlas med kirurgi och kemoterapi. Sannolikheten för återfall är hög.
< br />
Vad orsakar njurbäcken- och urinrörscancer och vilka är riskfaktorerna? p>
En riskfaktor är ett ämne eller tillstånd som ökar sannolikheten för att utveckla cancer. Vi kan inte säga att personer med dessa faktorer kommer att utveckla cancer. Även om dessa riskfaktorer spelar en ledande roll i uppkomsten av cancer är den exakta orsaken till denna och andra kroppscancer okänd. Cancer i bäcken och urinledare kan utvecklas även hos dem som inte har några riskfaktorer. Men de flesta cancerformer uppstår som ett resultat av många riskfaktorer. Även om kaffe och alkohol inte är en riskfaktor för bäcken- och urinledarcancer, har framför allt alkoholkonsumtion en generell risk för denna och andra cancerformer i kroppen. Det anses vara k-faktorn.
Definitivt kända riskfaktorer för cancer i bäcken och urinrör inkluderar: Det finns bevis för att följande faktorer ökar risken för cancer i bäckenet och urinledaren .
-
Rökning
-
Aristolochic syror
-
Endemisk nefropati på Balkan
-
Kroniska njursten och/eller infektioner
-
Användning av smärtstillande medel som kallas fenacetin< /p >
Möjliga riskfaktorer för cancer i bäcken och urinrör inkluderar: Följande riskfaktorer är normalt kända riskfaktorer för cancer i urinblåsan. Eftersom dessa är liknande cancerformer, tror man att dessa riskfaktorer också kan öka risken för cancer i njurbäckenet och urinledaren. Därför betraktas det som en möjlig riskfaktor.
-
Arsenik
-
Yrkesmässig exponering
Rökning: Njure bäcken och Det är en bestämd riskfaktor för urinrörscancer, risken ökar när röktidens varaktighet och antalet cigaretter ökar.
Aristolochic syror: Aristolochic syror förekommer naturligt i olika växtarter. Denna substans används i traditionell kinesisk medicin som smärtstillande och antiinflammatorisk för ledvärk, och njurskador och cancer i bäcken och urinledare är vanligare hos dem som använder denna växtbaserade produkt.
p>
Endemisk nefropati på Balkan: Endemisk nefropati på Balkan är en njursjukdom som är utbredd särskilt i Balkanländerna (Serbien, Bulgarien, Rumänien, Makedonien och Bosnien-Hercegovina) och mestadels på landsbygden i dessa länder. Njurskador och cancer i bäckenet och urinledaren observeras oftare hos patienter med denna sjukdom. I studierna som utförts i denna region har det fastställts att fröna från växter som innehåller Aristolochic syra är täta och de som bor i dessa regioner, särskilt på landsbygden, konsumerar växterna som innehåller detta ämne. Å andra sidan finns det fortfarande en åsikt att Balkannefropati är en genetisk, familjär sjukdom.
Läs: 0