När vi upplever problem i vårt dagliga liv försöker vi hitta våra egna lösningar. Om våra egna lösningar inte fungerar vill vi ibland ta hjälp av andra och ibland inte och vi blir ensamma om problemet. Vid det här laget verkar problemet vi befinner oss i olösligt och du bör gå till en psykolog när du tror att du inte kan hitta en utväg.
Du kan dra nytta av 3 huvudrubriker för att övertala dig att gå till en psykolog för ett problem.
Hur länge har du haft det här problemet? Hur mycket påverkar detta problem ditt dagliga liv? Hur mycket distraherar det dig från ditt dagliga liv? och i vilken utsträckning påverkar detta problem dig? Om du skulle betygsätta denna frågas plats i ditt liv, hur många poäng skulle du ge?
Vad ska man inte fråga en person som går till en psykolog?
-Hur gick det?
-Vad sa psykologen?
-Skrev han ut medicin?
- Kändes det bra? Har dina problem lösts?
-Hur länge ska du gå? Ska du gå hela tiden?
-Vad sa du?
-Vad är ditt problem? Vilken diagnos gjorde han?
Som samhälle kan det fortfarande vara ett tabu för oss att gå till en psykiater/psykolog. Sociala uppfattningar, tabun och myter är processer som påverkar människor i alla avseenden, oavsett om de är sanna eller falska. Att gå till en psykolog eller personens perspektiv och missuppfattningar kan undergräva psykoterapiprocesser innan de ens börjar. Han som går till psykolog är galen. Även om begreppet galenskap inte är ett uttryck inom psykologivetenskapen kan det tolkas som en etikett som fästs på människor som har psykiska problem. Psykologi är en vetenskap och studerar mänskligt beteende. Därför är det lika normalt att gå till psykolog som att gå till läkare när vi har ett fysiskt problem.
Å andra sidan är uppfattningen hos människor som går till en psykolog att de inte kan lösa sina problem själva, är svaga, benägna att drabbas av depression (i folkmun), problematiska , galen osv. Att märka med uttryck skapar social press i människors liv. Detta tryck hindrar människor från att få hjälp och förvärrar deras situation.
Personen tog beslutet och lyckades komma till terapi. Detta steg är ett av de största stegen. ah Efteråt blir frågorna som ställs och de ord som sägs till personer som påbörjat eller fortsätter terapi ännu viktigare. Särskilt, ju mer stöd personens familj, vänner och omgivning ger och visar att de är med honom, desto snabbare blir personens återhämtningshastighet.
Vad ska man inte säga när barn tas till en psykolog?
Begreppet psykolog kan vara ett mycket abstrakt begrepp för barn. Det kan vara viktigt att mäta och utvärdera vad och hur mycket barnet kan. För när du säger till ditt barn så tar vi dig till en psykolog, vem är psykologen? Du kommer sannolikt att stöta på frågan: Därför kommer du behöva förklara vem psykologen är. Barn i den mycket unga åldersgruppen (2-6 år) bör vara uppmärksamma på varje ord de säger.
-Vi tar dig till en psykolog, psykologer löser problem.
(Barnets uppfattning kommer att vara, är jag ett problembarn?)
-Vi tar dig till läkaren.
(Psykologer är inte läkare.)
-Vi tar dig till en lekkamrat.
(De kanske tror att de är äldre systrar på lekcentra i köpcentra etc. De kanske till och med gör jämförelser som att leksakerna här är färre, de som finns fler.)
-Jag tar dig till en vän till mig, så tar vi en kaffe.
(Det betyder att lura barnet; när han inser att han har blivit lurad kanske han inte tror dig om du måste gå till en psykolog, läkare eller någon annanstans.)
Istället för att ljuga för barn om detta går vi till läkaren när vi har ont eller är sjuka. På så sätt kanske vi ibland inte kunna lösa våra problem kan vi klaga på vissa saker eller bli upprörda.I det här fallet kan en förklaring göras att vi behöver gå till någon som är expert på detta område så åker vi dit. Om han frågar vad han ska göra där och vad han ska prata om; Man kan säga att familjen kommer att gå tillsammans och chatta med specialisten, och han kan berätta vad han vill prata om.
Barn i äldre åldersgrupper (mellan 7-18 år) som har problem eller problem vet innebörden av en psykolog och ibland kan de uttrycka att de vill gå till en psykolog. Men om familjen har identifierat problemet men barnet inte har någon kunskap om denna situation bör psykologen testa om han/hon vet vad det är och sedan prata om problemen och konsultera en specialist. Att tillsammans bestämma sig för att få stöd från barnet visar att barnet inte är ensamt om att hitta en lösning, minskar sin stress och blir mer motiverad att få hjälp i detta skede.
Läs: 0
