Från vilken ålder ska barnet få lyssna på musik?
Bebisar börjar höra externa ljud och reagerar särskilt på ljudet av musik, från 6-7 månader i livmodern. Studier visar att bebisar känner igen musiken de hörde i livmodern när de lyssnar på den efter födseln. Att låta barnet lyssna på musik från livmodern och framåt ökar barnets tillväxt- och utvecklingshastighet, stöder social anpassning och påverkar intelligensutvecklingen positivt.
Vilken sorts musik ska barnet lyssna på? Och när är det lämpligt att lyssna på det under dagen?
Det mest intensiva ljudet som barnet hör när det är i livmodern är mammans hjärtslag. Forskning visar att de ljud som ligger närmast detta ljud finns i lätt musik utan ord och klassisk musik, särskilt i Mozarts verk. Av denna anledning bör man se till att musiken som bebisar lyssnar på är musik med en lugn rytm. Barnet kan lyssna på lätt rytmisk musik som slappnar av mamman under graviditeten. Moderns lugn och frid påverkar direkt barnet i hennes livmoder. Att lyssna på samma musik efter födseln gör att barnet känner sig lugnt och tryggt som i livmodern.
Att lyssna på musik förbättrar barnets fysiska, sociala, mentala, känslomässiga och språkliga utveckling. Av denna anledning är det mer lämpligt för utvecklingen att lyssna på det under dagen, särskilt när barnet är vaket.
Vad har musik för effekter på utvecklingen?
Effekt på fysisk utveckling: Bebisar följer musikens rytm och börjar röra på sig. Bebisen, som börjar sitta vid 6-7 månaders ålder, börjar skaka händer och kropp enligt musikens rytm, och efter en stund börjar han klappa händerna. Mellan 10 och 12 månader klamrar barnet sig fast vid föremål och ställer sig upp och svajar till musikens rytm medan det står. Dessa rörelser hjälper till att stärka barnets muskler och utveckla motoriken.
Effekt på mental utveckling:Musik drar till sig barnets uppmärksamhet på grund av de olika ljud och rytmer den innehåller. Denna uppmärksamhetsaktivitet leder till förbättringar i hjärnan. Speciellt det område av hjärnan som är relaterat till matematik är mer aktiverat med musik. Intelligensen, uppfattningen och inlärningsförmågan hos spädbarn som växer upp med musik är högre än de som inte lyssnar på musik.
Effekt på känslomässig utveckling:Man ser att bebisar som lyssnar på musik, särskilt med lugna rytmer, eftersom före födseln är lugnare och mer harmoniska efter födseln, och när de upplever rastlöshet slappnar de av efter att ha lyssnat på välbekanta melodier.
Effekt på öron- och språkutveckling: Att lyssna på en vuxens samtal, särskilt modern, påskyndar barnets språkutveckling. På samma sätt, när mamman sjunger för barnet när hon är ensam, riktar det både barnets uppmärksamhet mot mamman och påskyndar språkutvecklingen. Bebisen följer med sin mamma med ljuden han gör medan hon sjunger. Därmed läggs grunden för ömsesidig kommunikation.
Effekt på social utveckling:När barnet som växer upp med musik kommer in i en social miljö kan han lättare kommunicera med andra människor på grund av hans ökade kommunikationsförmåga. I framtiden kan han/hon visa sina färdigheter inför allmänheten genom att dansa, sjunga eller spela ett musikinstrument. Därmed blir han en självsäker individ som kan uttrycka sina känslor och tankar på korrekta och lämpliga sätt.
Vad har musik för effekter på för tidigt födda barn?
Forskning visar särskilt på klassisk musik. Den visar att den fysiska utvecklingen hos för tidigt födda barn som lyssnar på musik är större än hos de som inte gör det, deras hjärtslag blir regelbundna och de blir av med stress snabbare än andra barn.
Vilka fördelar har det att lyssna på musik senare i livet?
Musik lugnar barnet, gör det lugnt och fridfullt. Det säkerställer social harmoni. Det stödjer språk- och talförmåga. Det ökar kreativiteten och produktiviteten. Det skapar en känsla av rytm och ökar rörelseförmågan.
Alla dessa säkerställer att bebisen är känslomässigt och socialt balanserad och harmonisk i sitt framtida liv, har utvecklat estetiska känslor, är intellektuellt kunnig, kreativ, produktiv, tänker, ifrågasätter och kan uttrycka sig.
Läs: 0
