Då och då upplever vi obehagliga, oönskade, små eller stora bråk med våra barn, som vi anser vara överlägsna många andra i våra liv, för vilka vi skulle ge våra liv utan att tveka. Medan dessa diskussioner pågår uppmärksammar vi ofta inte de meningar vi använder och det kan intensifiera diskussionen ytterligare. När vi sätter oss ner och tänker i slutet av dagen tänker vi på meningarna vi sa och ångrar ofta att vi sa dessa meningar. Som föräldrar kan vi agera mer auktoritativt i vår kommunikation med yngre barn, och efter ett tag, när vi inte kan komma överens med våra barn, kan vi få dem att acceptera det vi vill, men när de blir äldre blir detta lite svårare. Av denna anledning är det viktigt att vi använder språket "jag, inte du" för barn. När man pratar med barn på I-språk betyder det att föräldern prioriterar sina egna känslor. På Sen-språket betyder det att uttrycka barnets känslor genom att prioritera dem. Någon gång får "du"-språket oss att anta en anklagande attityd mot barn. Till exempel; Inför en situation som gör oss obekväma förklarar meningar som "Detta hände på grund av dig, för att du gjorde det här" för vårt barn begreppet ditt språk, medan meningar som "Jag blev störd av den här situationen, jag var ledsen över det som hände" förklarar begreppet jag språk. Vi måste vara uppmärksamma på barns känslor under gräl. För i ett ögonblick av ilska och spänning kan vi stöta på situationer som vi kommer att ångra senare, men som kommer att vara ingraverade i vårt barns sinne eller inte glöms bort så lätt. Vi måste ägna mer uppmärksamhet åt denna fråga, särskilt eftersom personlighetsutvecklingen fortsätter hos små barn. Med våra barn som har nått tonåren bör vi se dem som individer och lyssna noga och värdera deras känslor och tankar mer. Inför beteenden eller tankar som vi inte gillar bör vi försöka lära oss orsakerna till varför de beter sig eller tänker på det här sättet, snarare än att skälla ut, skylla på eller såra dem.
Vi bör inte glömma att barn som kan uttrycka sig bekvämt i barndomen, utan att lyssna utan att förstå vad de säger eller gör.Barn som inte utsätts för sina föräldrars reaktioner blir De blir individer med högt självförtroende, starka kommunikationsförmåga och som kan kommunicera med sina familjer mycket lättare.
Läs: 0
