Mammitis kan utvecklas hos ammande mödrar på grund av orsaker som sprickor, sår, skorpbildning och dålig hygien på bröstvårtan. Speciellt när barnet inte kan amma störs mjölkflödet och benägenheten till inflammation ökar. I sådana fall kommer det att vara användbart att anstränga sig för att amma och, om det inte är möjligt, att tömma mjölken med hjälp av en pump för att förhindra abscessbildning. När svullnad och förgrovning uppstår i vissa delar av bröstet är det kanske inte tillräckligt att tömma endast med pump. I det här fallet kan det vara nödvändigt att stödja bröstvävnaden med mild massage utan att skada den. Dessa procedurer ger förbättring hos de flesta patienter genom att ge flöde i bröstkanalerna utan behov av ingrepp. Hos patienter som inte gynnas, om en abscess utvecklas på grund av inflammation i bröstet, måste den dräneras med hjälp av bilddiagnostik eller kirurgiskt. Hos patienter som inte kan ingripas i tid kan allvarliga septiska tillstånd uppstå eftersom den mjölkfyllda bröstvävnaden i det blockerade området ger en mycket lämplig miljö för tillväxt av mikrober.Ammande mödrar kan använda penicilliner, och vid allergi, antibiotika såsom cefalosporiner, klaritromycin och erytromycin. Att fortsätta amma efter att bölden har dränerats kommer att minska stas och hjälpa infektionen att gå tillbaka.
Inflammationer utanför amningsperioden
Inflammationer som uppstår i bröstet utanför amningsperioden är i allmänhet förknippade med rökning och ses hos unga patienter med en medelålder på 35 år. Rökning skadar mjölkgångarna bakom bröstvårtan och ökar tendensen till bakterier.
Det börjar med rodnad och svullnad runt bröstvårtan, och inflammatoriska skräp bildas och abscessbildning uppstår. Även om antibiotikaanvändning är tillräcklig i början, krävs abscessdränering när en abscess väl har bildats, antingen under avbildningsvägledning eller kirurgiskt.
Hos patienter med ofta återkommande abscesser utförs operation för att avlägsna mjölkgångarna bakom bröstvårtan .
Diabetes, kronisk njursvikt och kemoterapi Bölder kan utvecklas i områden långt från bröstvårtan hos patienter som är fysiskt sjuka, har ett undertryckt immunförsvar eller är försvagade. I det här fallet kräver behandlingen att bölden dräneras och antibiotikabehandling görs.
Om det finns misstanke om cancer baserat på både undersöknings- och bildegenskaper måste en biopsi tas från det inflammerade området.
Kroniska inflammationer , Granulamatös mastit
Tuberkulos. Det finns kroniska bröstinflammationer som kallas idiopatisk granulomatös lobulär mastit, som orsakas av kroniska sjukdomar som z eller vars orsak inte kan fastställas tydligt. Idiopatisk granulomatös lobulär mastit är den vanligaste typen av kronisk inflammation och är vanlig hos patienter i ung fertil ålder. Det tros uppstå som ett resultat av att immunsystemets element reagerar över det normala mot bröstets egen vävnad.Det förväxlas ofta med bröstcancer både kliniskt och radiologiskt. Återkommande bröstbölder observeras hos sådana patienter trots abscessdränering och antibiotikabehandling. Histopatologisk undersökning krävs för definitiv diagnos.
I behandlingen kan immunsuppressiva läkemedel och kirurgiska alternativ användas beroende på patientens tillstånd. Om det finns en böld ska den dräneras. Man bör veta att sjukdomen kommer att återhämta sig även om det tar lång tid, och kosmetiska och/eller systemiska biverkningar av behandlingen bör undvikas så mycket som möjligt.
Läs: 0
