Avaskulär nekros av lårbenshuvudet är ett mycket allvarligt hälsoproblem hos unga vuxna mellan 20-40 år. Denna sjukdom, som oftast förekommer hos individer i aktiv och produktiv ålder, påverkar inte bara personens liv negativt utan lägger också en tung börda på samhället. Även om total höftprotes som utförs i sjukdomens avancerade stadier är en mycket framgångsrik operation, tillåter den inte en aktiv livsstil och kräver upprepade operationer i högre åldrar på grund av slitage och problem med att lossna. Därför är det av stor vikt att skydda höftleden med ingrepp i de tidiga stadierna av sjukdomen.
Orsaker till lårbenshuvudet avaskulär nekros
Lårbenshuvudet osteonekros i huvudet är associerat med olika riskfaktorer. Bland dessa kommer kortisonanvändning, alkoholism och autoimmuna sjukdomar först. Dessutom är frakturer/luxationer, graviditet, talassemi, myeloproliferativa sjukdomar, strålbehandling, kemoterapi, organtransplantation, trombofili, rökning, AIDS och Caissons sjukdom också riskfaktorer för osteonekros. Det kan finnas en genetisk predisposition.
Den viktigaste orsaken till sjukdomen är cirkulationsstörning. Detta kan bero på intravaskulära orsaker som trombofili och sicklecellanemi, eller så kan det bero på strukturer runt kärlet och vasokonstriktion, som vid kortison- och alkoholanvändning. Ökat kompartmenttryck med cirkulationsstörning leder till celldöd och kollaps i det nekrotiska området. Efter kollaps inträffar artrotiska förändringar på både lårbens- och acetabularsidan. Efter detta stadium är framgången för höftledsbevarande operationer mycket låg och artroplastik blir oundviklig.
Diagnos och stadier av lårbenshuvudet Avaskulär nekros
Osteonekros i lårbenshuvudet går igenom allt allvarligare stadier. Sjukdomen börjar först med en djup och bultande ljumsksmärta, och smärtan blir gradvis värre. För det första är den interna rotationsrörelsen begränsad. Smärtan ökar gradvis, och ibland uppstår mekaniska besvär som snubbling. I slutskedet visar sig fynd av artros och kollaps som korthet och kontraktur.
De vanligaste metoderna för diagnos är direktröntgen och magnetisk resonanstomografi (MRT).
Radiologiska o Ficat-Arlet Staging, som är den vanligaste iscensättningen, är viktig för att planera behandlingen.
Steg 1: Direkta röntgenbilder är normala, MRT visar avaskulär nekros
Steg 2: Skleros och cystor förekommer också på direkta röntgenbilder
Steg 3: Subkondral fraktur uppstår i det nekrotiska området , det finns ett halvmånetecken
Steg 4: Lårbenshuvudkollaps och artros
Läs: 0
