1. Först och främst bör det accepteras att alla elevers personlighetsegenskaper och inlärningsförmåga inte är desamma. Individuella skillnader hos barn bör alltid beaktas i deras utbildning och träning.
2. En utbildningsmiljö som avslöjar elevens mentala kapacitet och förbättrar deras självkänsla bör skapas. Att göra kompatibla förändringar angående elevens egenskaper i klassrummet och i skolan påverkar elevens prestationer och bidrar till utvecklingen av positiva beteenden.
3. Eleven ska respekteras, precis som varje individ ska vara, och bör vara vara en modell i denna mening. Barnet som känner sig respekterat lär sig att respektera sig själv, hans självförtroende kommer inte att minska och det kommer att börja accepteras mer av vänner och samhället med mer positiva beteenden.
4. Man bör vara lyhörd för elevens önskemål, tankar och beteenden. Hans/hennes beteende och kommentarer bör bemötas empatiskt, och i dessa fall bör andra elever uppmuntras att vara empatiska mot både barnet och varandra.
5. Om elevens situation ska delas med andra elever, eleven och hans/hennes familj bör diskuteras i förväg. , orsaken bör förklaras och tillstånd ska inhämtas.
6. Ord som "dålig, dum, lat, galen, stygg" ska inte sägas till eleven, vilket kommer att minska hans självkänsla på grund av de beteenden han gör och/eller misslyckas med. På samma sätt bör deras kamrater förhindras från att säga sådana ord.
7. Kort efter att skolan öppnat bör ett möte hållas med barnen och skolans regler, de beteenden som kan eller inte bör vara gjort bör tydligt förklaras, och vilka sanktioner som kan ges för felaktigt uppträdande bör ges med exempel. bör förmedlas.
8. Regeln att inte kritisera inför alla, som gäller för varje barn, gäller även barn med ADHD och/eller SLD.
9. Bristerna och misstagen i barnets läxor eller uppgifter ska inte bedömas. , ska sägas som opartisk, beslutsam och korrekt återkoppling.
Två barn med adhd i 10:an ska inte få sitta bredvid varandra eller i nära anslutning, eller ibland tillsammans på de bakre raderna i klassen. Andra elever som kommer att sitta bredvid dessa barn bör förses med viktiga modeller, men de bör inte vara impulsiva nog att skada sina vänner. Om de har en funktionsnedsättning eller om deras vän som sitter bredvid distraherar bör de få sitta ensamma på rad nära läraren.
VAD KAN GÖRAS FÖR OUPPEKTIVELSE?
1. Eleven ska sitta på rad nära läraren, i synnerhet ska barn inte sitta nära fönster, på de bakre raderna eller nära väggar med massor av bilder, där det kan finnas mycket stimuli eller distraherande faktorer.
2. Instruktionerna som ges till dessa barn bör vara tydliga, exakta och utan detaljer, abstrakta begrepp bör inte användas för mycket i instruktionerna, för bättre förståelse. Konkreta exempel på instruktioner bör ges vid behov.
3. För att säkerställa att barnet uppmärksammar dig när du vill att det ska göra något, bör ett handtecken eller mening eller ord som ni kan komma överens om användas och se till att han uppmärksammar instruktionerna.
4. Om möjligt bör verbala instruktioner stödjas med visuellt material. Denna typ av tillvägagångssätt kommer att göra det möjligt för eleven att fokusera på läraren snabbare.
5. För att inte tappa barnets uppmärksamhet bör man se till att de stimuli som ges är intressanta eller annorlunda uppmärksamhet -gripande stimuli bör läggas emellan för att hålla barnets uppmärksamhet på dig.
6. Barnets arbete bör delas upp i flera delar med pauser. Han bör få stöd för att slutföra den del han förväntas göra innan pauserna ges.
7. Ordningen på uppgifterna som ges är också viktig. Man bör se till att ett avsnitt som kräver mycket uppmärksamhet följs av ett avsnitt som kräver mindre uppmärksamhet.
8. Vid behov byta plats eller en uppgift som gör att barnet kan röra sig bör ges för att försöka fokusera sin uppmärksamhet på nytt.
9.Läsning Om barnet har problem med att följa ordern under kursen ska användning av bokmärke, fingerspårning eller kort tillåtas.
VAD KAN GÖRAS FÖR MOBILITET?
1.Genom att ge uppgifter i skolan eller klassrummet under hela dagen. Han bör få spendera sin energi (som att vässa en penna, ta med klassens anteckningsbok till rektorn).
2. Aktiviteter bör pausas med vissa intervaller för hela klassens fysiska rörelse (du kan stå upp, böja midjan, etc.)
3 . Eleven ska få stå upp och skaka på fötterna och skrivbordet medan han/hon utför sina plikter på ett sätt som inte stör ordningen i klassrummet.
4. Där finns två platser i klassrummet för barnet. annan plats kan bestämmas. När barnet blir uttråkat eller känner behov av att röra på sig kan han eller hon flytta till en annan plats.
5. Då och då bör barnet få ägna sig åt finmotoriska beteenden i klassrummet ( som att leka med papperslappar, klottra på papper, leka med små föremål i handen).
Interaktiva inlärningsmetoder bör användas i årskurs 6. Ytterligare tid bör ges när man går från en aktiv aktivitet till en lugnare aktivitet.
7. Miljöer med olika material, till exempel laboratorier, bidrar också till elevernas energiförbrukning och ökar deras uppmärksamhet.
8. aktivitetsnivåer (som matsalar) kan öka. En nära vän som är tilldelad dessa miljöer kan övervaka barnet noga.
VAD KAN GÖRAS FÖR Impulsivitet och AGGRESSIVT BETEENDE?
1. Milda impulsiva beteenden som inte skadar miljön bör göras undvikas så mycket som möjligt. Man bör komma ihåg att med en sådan förväntan riskerar barnet att visa mer impulsivt beteende.
2. När eleven beter sig felaktigt bör de bakomliggande orsakerna till beteendet försökas förstås.
3.Reglerna och förväntningarna på barnet ska vara mycket tydliga och bör inte ändras ofta.
4.Reglerna bör påminnas ofta.
5.Feedback bör ges till barnet som en positiv förstärkning när han/hon följer reglerna.
6.Klassrumsregler bör hängas på ett ställe i barns ögonhöjd och på ett iögonfallande sätt.
7. När barn inte följer klassrummets regler. De bör veta tydligt vad som kan hända dem.
8.Bestraffning ska ges omedelbart efter olämpligt beteende.
9.Stor straff ska inte ges för ett litet misstag.
10. Han ska veta att han kommer att få samma sak. reaktion mot samma felaktiga beteende.
11. Man ska inte bråka med eleven eller delta i en maktkamp. Som lärare bör du modellera ditt kontrollerade beteende genom att uttrycka dina känslor utan att skylla på.
12. Eleven ska skickas till en säker plats när det behövs för att stödja honom/henne i att återta kontrollen.
13. Visa eleven tecknen på att han/hon börjar tappa kontrollen över sin ilska. ska få hjälp att förstå (t.ex. argt ansiktsuttryck, fientlig tonfall, ökad aktivitetsnivå, envishet, ansikts- och rodnad i det vita, hjärtklappning)
14. Innan barnet tappar kontrollen bör barnet läras att uttrycka sina tankar och känslor.
15. Barnet ska placeras i en anteckningsbok eller på ett skrivbord för att påminna barnet om att tänka och stanna upp innan det vidtar åtgärder. Enkla visuella ledtrådar bör ges (som bilden av belöningen han kommer att få när han återtar kontrollen)
16. Studier bör utföras för att öka elevens medvetenhet för att göra det möjligt för honom att känna igen och empati med andra barns ställningstagande, röst och uttryck.
17. Eleven ska uppmuntras att reparera sina skadade relationer.
18.Han/hon ska få lämna klassrummet 2-3 minuter tidigare om det behövs (om barnet tappar kontrollen i trånga och högljudda miljöer).
19. Humor kan vara används då och då för att minska spänningar i klassrummet.
20. Eleven ska få lära sig att diagnostisera beteendeproblemet och identifiera det verbalt (vad är problemet? Jag spottade min vän i ansiktet)
21.Var annorlunda när du ställs inför problemet och det bör förklaras med exempel för barnet att det kan uttrycka sig genom att bete sig rätt.
22.Den positiva kommunikation som utvecklas när barn uppvisar korrekta och olika beteenden bör pratas med och stödjas för att fortsätta.
VAD SKA FÖRBÄTTRA ARBETSVANOR OCH ÖKA FRAMGÅNG? KAN DET GÖRAS?
1. Eleven ska presenteras med så mycket information som han kan komma ihåg under varje studie.
2. Uppgifternas lämplighet bör utvärderas. Man bör se till att inte ge eleven en uppgift som kan vara frustrerande (för svår och för lång) eller tråkig (för lätt, för repetitiv).
3. Eleven ska få veta att han måste avsluta sina läxor före middagen.
4. Läxkontroll ska göras.
5. Det ska kontrolleras om eleven har tagit med sig tillräckligt med material för att göra sina läxor.
6. Eleven kan inte fräschas upp i början av dagen, och hans uppmärksamhet och energi kan inte förloras på eftermiddagen. Om möjligt bör akademiska lektioner spridas mitt på dagen. Lektioner och aktiviteter som de kanske tycker om att göra bör tilldelas andra timmar.
7. Olika inlärningsmodaliteter bör användas i elevens inlärningsprocess (visuell, auditiv, taktil, motorisk, etc.).
8. Kort muntlig information till eleven bör ges med mellanrum
9. Barnet bör uppmuntras att ställa frågor.
10. Elevens framgång bör belönas, oavsett hur liten, så att hans motivation bör stödjas för att bli mer framgångsrik .
11. Eleven bör uppmuntras att ta ansvar för att nå framgång.
12. Det bör förklaras att misstag har en viktig plats i lärandet, och han bör vara gjort att se att hans misstag ökar med tiden när motivationen att studera fortsätter.
13. Det viktigaste för en elevs framgång är kommunikationen mellan hem och skola. Detta bör tillhandahållas via telefon, små anteckningar eller möten ansikte mot ansikte.
14. Barnet bör uppmuntras att vara uppmärksam på skiljetecken när han läser, eftersom detta kommer att göra det möjligt för honom att förstå vad han läser mer exakt, och han bör uppmuntras att ta korta andetag vid varje kommatecken och djupa andetag vid punkt. Tecken som kommatecken, utropstecken och punkter kan markeras med olika färger i läsområden för att fånga barnets uppmärksamhet och säkerställa korrekt läsning.
15. Användningen av bandinspelning bör stödjas för att förbättra och kontrollera läsningen hastighet.
16. Om det finns frågor i slutet av kapitel om kapitlet han ska läsa, bör hans medvetenhet om ämnet ökas genom att låta honom läsa frågorna först.
17. För att underlätta omläsningsfasen bör viktiga delar av ämnet vara understrukna eller anteckningar tillåtas skrivas på vissa ställen på sidan.
18. Eleven ska få lära sig att upprepa kapitlet han/hon läste i tankarna utan att titta i boken, var uppmärksam på ordningen i ämnet.
19. Upprepa lektionen högt bör stödjas.
20.I studierna är start och De sista kapitlen lättare att komma ihåg. Av denna anledning bör mer studier rekommenderas för mittsektionerna.
21. Eleven bör uppmuntras att fokusera på detaljerna om vem, vad, när, var, hur och varför.
22. Han bör läras att etablera relationer mellan information. .
23.Hur man visualiserar den inlärda informationen bör visas med exempel.
24.Användning av datorer bör tillåtas när man förbereder läxor.
25.Användning av fingrar bör tillåtas i matematiska operationer.
26. Man bör inte använda tid förrän vissa framsteg har gjorts i matematik. Man bör inte glömma att tidsinställda prov kommer att skapa stress för eleven.
Läs: 0
