För att förstå vårt kroppsspråk måste vi först förstå känslor. Vår kropp reagerar annorlunda när vi känner oss arga, rädda eller förvånade. Eftersom blodflödet är koncentrerat till olika delar av kroppen beroende på det känslomässiga tillståndet. När vi upplever en händelse reagerar vi först fysiologiskt, sedan slår vår känslomekanism in. Till exempel; När vi ser ett lejon aktiveras amygdalaregionen i hjärnan och därmed känner vi känslan av rädsla intensivt. Som ett resultat avleds blodflödet till musklerna i benen, vilket gör det lättare att fly. Ur en evolutionär synvinkel behöver vi känslor för att överleva, och när vi ser fara kommer kämpa-och-flykt-mekanismen in i bilden. Artens första mål är att överleva.
Känslor är sättet vi uttrycker de händelser vi upplever som är nödvändiga för livet. Till exempel; Vi blir arga när vi blir kränkta, vi blir ledsna när vi förlorar en älskad, vi är glada när vi är framgångsrika och vi uttrycker det med känslor
Känslor bildas av hjärnans funktioner. Området definieras eftersom det limbiska systemet är viktigt i sambandet mellan hjärna och känslor. Den ventromediala prefrontala cortexen spelar en aktiv roll för att reglera känslomässiga reaktioner. Amygdala är förknippad med rädsla och ilska. Studier säger att om serotoninnivån är låg ökar ilska och aggression
Enligt hypotesen för ansiktsfeedback aktiveras positiva känslomuskler när vi ler och detta utlöser frisättningen av hormoner. Baserat på hypotesen om först fysiologisk respons och sedan känslobildning upplever vi positiva känslor när vi ler, även när vi inte är glada. När vi upplever positiva känslor är det mer sannolikt att vi fattar positiva beslut
När vi fattar ett beslut om en händelse upplever vår hjärna många möjligheter först och bestämmer sig genom att automatiskt eliminera dåliga möjligheter enligt de känslomässiga reaktioner som skapas mot dessa. möjligheter. Faktum är att känslomässiga svar på kognitioner är effektiva i våra beslut.
Enligt Damasio är känslor uppdelade i grundläggande och sociala: Grundläggande känslor är relaterade till omedvetna processer, och sociala känslor är relaterade till lärande och miljöfaktorer. Även människor som säger att de är väldigt rationella och alltid agerar logiskt kan agera med omedvetna känslor utan att inse det, starka känslor påverkar tanken.
Kan vi lära oss om känslor? I djurförsök, när en mus matchas med en chock och ett ljud, ser vi att möss efter ett tag upplever rädsla när de hör det ljudet och lär sig under vilka förutsättningar de får känslan av rädsla, på samma sätt som människor är matchas till ångest med tio matchande stimuli såsom lukter och ljud i deras traumatiska minnen, och ångestattacker från liknande lukter och ljud. I linje med dessa studier kan vi säga att rädsla lärs in utifrån djurförsök och mänskliga erfarenheter, och detta är relaterat till amygdala i hjärnan. Vi lär oss också om andra känslor, till exempel rädsla.
Den turkiska betydelsen av ordet empati definieras som ens förmåga att kunna känna detsamma, det vill säga att sätta sig i den andres ställe och förstå vad hans/hennes känslor, tankar och beteenden kan vara. Även om den psykologiska dimensionen av empati fortfarande är på agendan, har det bevisats att den också har en biologisk dimension. I neurovetenskapliga studier om empati har följande experiment gjorts på smärta: När vi bevittnar en annan persons smärta, aktiveras en del av det neurala nätverket i din hjärna, eftersom den somatasensoriska bearbetningen kommer att aktiveras, och vi upplever smärta. Med aktiveringen av neuroner kan vi förstå den andra personens känslor, empati och reglera våra sociala relationer. Vi frågar oss ofta varför vissa människor är mer empatiska? Vi måste komma ihåg att svaret på denna fråga inte bara är relaterat till psykologi utan också till biologi. Varje person har sin egen biologiska, psykologiska och sociala struktur, så vi bör inte jämföra dem med varandra. Vi bör passa på att umgås med människor som är bra för våra själar och kroppar, som vi inte känner oss ensamma med och som vi litar på. Slutligen skulle jag vilja dela med mig av ett vackert ordspråk av Aristoteles om ilska: Varje person blir arg, det är väldigt lätt; dock är det varken allas kompetens eller lätt att bli arg på rätt person, i rätt omfattning, vid rätt tidpunkt, på rätt plats, på rätt sätt.
Läs: 0
