Enligt hälsoministeriets statistik konsulterar cirka 9 miljoner människor per år en läkare på grund av psykiska och neurologiska sjukdomar. Både dessa applikationer och användningen av antidepressiva medel ökar varje år. Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat med 27 % under de senaste 5 åren. En del av ökningen av användningen av antidepressiva kan bero på användningen av droger genom hörsägen, som kan kallas självbehandling, och en del kan vara relaterad till ökad medvetenhet och tillämpningar om psykiska sjukdomar.
Depression är fortfarande den vanligaste, med en frekvens på 10 % i den allmänna befolkningen, är bland sjukdomarna. Livstidsrisken att bli sjuk är 10 % för män (en av 10 män) och 20-25 % för kvinnor (en av 4-5 kvinnor). I alla samhällen är depression dubbelt så vanlig hos män. Det är vanligare hos kvinnor mellan 18-44 år, särskilt efter 25 års ålder. Könsskillnaden minskar gradvis mellan 45 och 65 års ålder. Efter 65 års ålder ökar oddsen igen mot kvinnor. Prevalensen av depression hos barn är 3-5%. Incidensen hos ungdomar varierar mellan 15-20%. Övergrepp i barndomen leder till depression.
Dödsfall på grund av självmord är den 3:e vanligaste dödsorsaken mellan 15-35 år. Vi vet att dödsfall på grund av självmord har ökat med 60 procent i världen under de senaste 45 åren. Mer än 1 miljon människor dör av självmord varje år, och 70 procent av de som dör av självmord är kända för att ha depression. 15 procent av personer med depression dör av självmord. Dessa siffror är det viktigaste beviset på att depression är ett allvarligt hälsoproblem som måste behandlas.
Stor depression gör att personens allmänna hälsa försämras och sänker livskvaliteten. Dessutom påverkar det negativt förloppet och svaret på behandlingen av alla andra åtföljande kroniska sjukdomar (som hjärtsjukdomar, högt blodtryck, diabetes, neurologiska sjukdomar). Depression orsakar allvarliga ekonomiska konsekvenser, såsom förlust av arbetskraft och produktivitet, och ökade sjukvårdskostnader. Försämring av familjekommunikation och försämring av akademisk framgång är bland de sociala problemen som ofta uppstår vid depression.
Depression påverkar de emotionella, kognitiva (intellektuella), beteendemässiga och fysiska områdena hos personen. Det påverkar också patientens familj och andra sociala liv. sociala färdigheter deras värden minskar. Interpersonella relationer störs. På det psykologiska området minskar också den personliga tillfredsställelsen, förmågan att prestera med självförtroende, känslan av self-efficacy, initiativförmåga och autonomi. Inom beteendeområdet tillkommer långsamhet, introversion, stagnation och ibland onödiga ångest- och rastlöshetskriser. Dessutom påverkar depression en persons mentala aktiviteter, vilket påverkar hans uppmärksamhet, minne och inlärningsförmåga. De med psykiska problem kan alltså inte lyckas i sina yrkesliv och kan uppleva prestationsförluster.
Riskfaktorer för depression: Tidig förlust av föräldrar, drog- och alkoholmissbruk, ångestsyndrom, att vara kvinna, låg socioekonomisk nivå, att bo separat, att vara skilsmässa, arbetslöshet, tidigare depression. viktiga livshändelser, stressfaktorer, personlighetsstruktur, sexuella eller fysiska övergrepp under barndomen, vissa mediciner, medicinska sjukdomar, hormonella förändringar är de viktigaste faktorerna som ökar risken för depression.
Användning av antidepressiva läkemedel:
I vårt samhälle finns det uppfattningar om att antidepressiva medel är beroendeframkallande eller bedövande, och desinformation på internet eller sociala medier. Vi kan se att patienter med svår depression, som påverkas av dessa förklaringar som saknar vetenskaplig grund och som verkligen behöver använda antidepressiva, ibland tvekar, undviker att konsultera en psykiater och tar till metoder som att använda alkohol och preparat för att lindra depression. Sjukhusinläggningar är vanligare mellan 40 och 60 år. En betydande del av depressionspatienterna går inte till behandling. Även i de mest utvecklade länderna är andelen depressioner som söker medicinsk hjälp inte 100 procent. Man räknar med att denna andel ligger runt 20-30 procent i vårt land.
Behandlad depression kan återkomma. Framförallt;
Förekomsten av kvarvarande symtom när depression behandlas, personen som tidigare har haft depression, kronisk depression, en familjehistoria med humörstörningar, samtidig förekomst av tillstånd som ångest och drogmissbruk med depression, och uppkomst av depression över 60 år anses för återkommande depression. medför en större risk.
Med anledning av den 10 OKTOBER Världsdagen för psykisk hälsa, ett sunt samhälle och hälsosamt Jag vill påpeka att en väl avrundad generation endast är möjlig genom att ta itu med mental och fysisk hälsa holistiskt och tillsammans. Årets tema för Världsdagen för psykisk hälsa, som har firats sedan 1992 för att understryka vikten av mental hälsa och öka den sociala medvetenheten i denna fråga, är "Unga människor och skyddet av mental hälsa i en föränderlig värld".
Läs: 0
