Huvudtrauma är en av de vanligaste orsakerna till inläggning på akutmottagningen. Det är vanligare hos pediatriska patienter. Vid den första inläggningen på akutmottagningen formas undersöknings-, uppföljnings- och behandlingsförloppet av anamnesen och fysikaliska undersökningsfynd. I denna process undersöks förekomsten av kliniskt signifikant traumatisk hjärnskada (cTBI) hos patienter.
Snabb stabilisering och transport i den första prehospitala utvärderingen kommer att gynna patienten vad gäller mortalitet och sjuklighet. I den första utvärderingen av patienten börjar cirkulationskontrollen med att begränsa cervikal rörelse och säkerställa luftvägskontroll. Vid behov för patientens luftvägar installeras en luftväg. Det finns motsägelser om det är absolut nödvändigt att intubera patienten, men vid intubation rekommenderas att undvika hyperventilering [1].
Svårhetsgraden av huvudtrauma bestäms av historia och fysisk undersökning under patienternas första inläggning på akutmottagningen, men ibland diagnostiseras intrakraniellt trauma hos patienter patologi kan ge få eller inga kliniska fynd eller inga fynd [1]. Skadas svårighetsgrad klassificeras enligt Glasgow Coma Score (GCS) som 14 och 15 som lindrig, 9 till 13 som måttlig och 8 och lägre som svår huvudskada. GCS har skillnader mellan barn och vuxna (tabell 1).
BERÄTTELSE
Följande bör ifrågasättas och observeras vid patientens första inläggning på akutmottagningen:
- Anfall
- Förvirring, förlust av medvetande
- Närvaro av huvudvärk, dess svårighetsgrad och förändring i svårighetsgrad över tid
- Kräkningar, dess form, antal och innehåll
- Onormalt beteende hos den person som är ansvarig för vård av barn under två år
- Allvarlig traumamekanism (fall från höjd, trafikolycka, penetrerande skada, etc.)
- Anamnes med allvarliga huvudtraumaföljd, operationshistoria , blödningsstörning, arteriovenös missbildningshistoria, etc.
- Senaste medicinintag och alkoholstatus
FYSISK UNDERSÖKNING
Vid den fysiska undersökningen undersöks även patientens medvetandetillstånd och synliga patologier manuellt och följande fynd undersöks:
- Medvetandestörning GCS-utvärdering
- Fokalt neurologiskt patologiskt fynd
- Skullbasfrakturfynd (periorbitalt ödem, Battle's sign, hemotympanium, otorré, rinorré)
- Subkutant hematom, ömhet, tecken av depressionsfraktur
- Fontanutbuktning, öppning, blödningsfynd hos barn med öppen fontanel
MINDRE HUVUDTRAUMA
Eftersom appliceringsmetoden och orsakerna kan variera beroende på ålder, skulle det vara ett mer exakt tillvägagångssätt att definiera lindrigt huvudtrauma efter ålder.
Under 2 år Patienter med trubbigt huvudtrauma som var vakna eller väcktes av lätt ljud eller beröring definierades som lindriga huvudtrauma [2]. Hos dessa patienter:
- Klinisk utvärdering är svår
- Intrakraniella patologier är ofta asymtomatiska
- Skallfrakturer och cTBI kan förekomma även med mindre trauma
2 år och äldredefinieras som patienter med en GCS på 14-15 vid den första undersökningen och ingen patologi upptäckt i anamnesen och fysisk undersökning [3].
MÅTTELL ALVARLIG TRAUMATISK HJÄRNSKADA
Vanligtvis kortvarig medvetslöshet, desorientering och kräkningar . Vid lindriga huvudskador är GCS-poängen uppmätt 30 minuter efter traumat mellan 13-15, vid måttliga huvudtrauma är GCS-poängen i allmänhet mellan 9-12, och vid svåra skador är GCS 8 och lägre [4].
HJÄRNSKAP
Det definieras som hjärndysfunktion på grund av posttraumatisk hjärnskada som kan inte påvisas med standardavbildningsmetoder. Det anses vara en lindrig hjärnskada [5].
TRAUMATISK HJÄRNSKADA AV KLINISK SIGNIFIKANS (cTBI)
- Epiduralt hematom, subduralt hematom, cerebral kontusion på hjärndatortomografi och en eller flera av följande
- Intervention av neurokirurg (kirurgisk eller intrakraniell tryckövervakning)
- Huvudendotrakeal intubation för traumaintervention
- Inläggning på sjukhus i minst 48 timmar på grund av huvudtrauma
- Död
- Skallkompressionsfraktur
- Skullbasfrakturfynd (periorbital ödem, stridens tecken, hemotympanium, otorré, rinorré)
RADIOGRAFISK BILDERGÅNG
Medan hjärndatortomografi rekommenderas för måttligt och svårt huvudtrauma, rekommenderas tomografi med vissa kriterier för mindre huvudtrauma [4, 6-8]. Även om det inte finns någon gemensam åsikt för radiologisk avbildning vid huvudtrauma, är allmänt accepterade tillvägagångssätt följande:
Situationer som definitivt kräver avbildning med datortomografi:
- Närvaro av fokala neurologiska fynd
- Tecken på barnmisshandel
- Skulle depressionsfraktur eller skallbasfrakturfynd
- Nedsatt medvetande
- Svullnad av fontanelen
- Upprepade kräkningsattacker
- Posttraumatiskt anfall
- Mistanke om kliniskt signifikant traumatisk hjärnskada (cTBI)
Vid försämring efter 4-6 timmars observation eller när bildtagning med datortomografi krävs kl. tidpunkten för inläggning:
- Medvetslöshet som varar mindre än några sekunder eller oprecis av imitation av medvetslöshet
- Övergående letargiskt tillstånd
- Kräkningar som personen kan kontrollera
- Beteendeförändring som beskrivs av vårdgivaren
- Hematom i hårbotten
- Allvarlig traumamekanism (faller från ett avstånd av mer än 1 m , slungas ur fordonet, en död person i fordonet, rullande)
- Inträffade före 24 timmar Skalfraktur efter huvudtrauma Det skulle vara korrekt att besluta sig för avbildning om patientens tillstånd förvärras och kräkningar fortsätter [7, 9, 10]. New Orleans och kanadensiska CT-beslutsregler är de vanligaste kriterierna hos vuxna (tabell 2). Dessutom visas PECARN-algoritmen (Pediatric Emergency Care Applied Network), som kan användas på pediatriska patienter under 2 år och uppåt, i figur 1.
Användningen av direkt röntgen vid huvudtrauma i klinisk praxis. månad diskuteras. Även om det anses vara överlägset datortomografi, särskilt vid horisontella linjära frakturer, har studier visat att högupplöst, normal upplösning och tredimensionell datortomografi har hög känslighet och specificitet vid frakturdetektering [11, 12]. Av denna anledning har det angetts att användningen av direktröntgen kommer att vara användbar för att bestämma platsen och storleken på främmande föremål som orsakar reflektion i tomografi [5].
SAKER SOM SKALL TÄNKA PÅ UNDER NÖDJÄNST
LUFVÄGAR OCH ANDNING
Patienter med ett GCS-värde på 8 eller lägre bör intuberas snabbt. Under intubation bör snabb seriell intubation tillämpas klassiskt. Induktion och blockerande medicinska medel som kan användas vid snabb seriell intubation är följande [1]:
Droger som kan användas för induktion (sedativa, hypnotiska)
Etomida ; 0,3 mg/kg IV
Propofol; 1-3 mg/kg IV
Neuromuskulärt blockerande läkemedel (långverkande läkemedel rekommenderas inte till patienter med TBI)
Succinylkolin stark>; 1,0-1,5 mg/kg IV
Rocuronium; 0,6-1,0 mg/kg IV
MEDICIENSK BEHANDLING
Normalt intrakraniellt tryck är under 20 mmHg. Vid tecken på ökat intrakraniellt tryck bör patienten först noggrant ventileras, PaCO2-nivån bör hållas mellan 35-40 mmHg och syremättnaden bör hållas över 95 % [1]. Under denna tid bör patientens huvud höjas upp till 30º. Om patienten inte har hypotoni kan mannitolinfusion ges. Mannitoleffekten börjar inom 30 minuter och fortsätter i 6-8 timmar. Mannitol appliceras i upprepade doser i en dos på 0,25-1 g/kg, kontinuerlig infusion rekommenderas inte. Vätskeintag och utsöndring av patienten under mannitolbehandling bör övervakas.
I närvaro av penetrerande skalleskada, större kontaminering eller CSF-läcka, bör antistafylokockantibiotikaprofylax såsom ceftriaxon (2 g IV) administreras.
GCS 8 Intrakraniell tryckövervakning är användbar vid uppföljning av patienten i fall av intrakraniell blödning vid eller under. är tagen; Intrakraniellt tryck kan övervakas med hjälp av en kateter inuti ventrikeln.
Om Cushing Reflex (Bradykardi + Hypertoni + Bradypné) observeras bör det övervägas att det kan finnas en ökning av intrakraniellt tryck och invasiva procedurer bör utföras för tryckmätning. Andra fynd av ökat intrakraniellt tryck:
- Huvudvärk
- Nackstelhet
- Fotofobi
- Medvetandestörning
- Ihållande kräkningar
- Kranial nervstörning
- Papillödem
- Cushing reflex
- Decorticated eller decertified kroppsställning
Hos patienter med nedsatt medvetande bör frekvent pupillundersökning och övervakning av pupillreflexer utföras.
- Fixad dilaterad pupill
- Uncal herniation (hematom) på samma sida) → Akutoperation
- Bilateral fixerad dilaterad pupill
- Hypoxemi
- Bilateral uncal bråck
- Läkemedels- eller substanseffekt
- Bilateral pinpoint pupill
- Pontine lesion
- Opiatanvändning
urladdning och REKOMMENDATIONER
Vad är normalt vid första undersökningen på akutmottagningen eller vid uppföljning När patienter som går mot tillfrisknande är asymtomatiska är det nödvändigt att förklara för patienten och dennes anhöriga vilka frågor som måste beaktas i den tidiga perioden efter huvudtrauma innan de urladdat. Om möjligt bör informationshandlingar tillhandahållas patienterna. Patienter rekommenderas att återvända till sjukhuset vid återkommande huvudvärk, svaghet, yrsel, yrsel, nedsatt koncentrationsförmåga, minnesproblem, sömnstörningar, rastlöshet, svaghet, synstörningar, beslutsproblem, depression och ångest.
Läs: 0
