Självvårdsförmåga är barnens förmåga att ta sin egen personliga vård
i enlighet med sin utvecklingsperiod. Den period då grunden för barns egenvårdskompetens
läggs är förskoleperioden. Under denna period förväntas barn utveckla dessa färdigheter i enlighet med deras utvecklingsegenskaper
. De egenvårdsfärdigheter som barn bör ha
beroende på deras ålder är följande:
SJÄLVVÅRDSFÄRDIGHETER PÅ 36-48 MÅNADER BARN
1) Samlar sina/ sina egna ägodelar.
2 ) Tillgodoser toalettbehov med hjälp.
3) Klär på sig med hjälp.
4) Tar av sig kläder som inte är snörda och uppknäppta utan hjälp.
5) Känner till fram och bak på kläder.
6) Han kammar håret med hjälp.
br /> 7) Han borstar tänderna med hjälp.
9) Han äter sin egen mat.
SJÄLVVÅRDSFÄRDIGHETER FÖR 48 - 60 MÅNADER GAMLA BARN
1) Han tar på och tar av sig kläderna utan hjälp.
/> 2) Han hänger upp sina kläder.
3) Han kammar håret.
4) Han knyter sina skor med hjälp.
5) Han borstar tänderna.
6) Han tvättar händerna och ansiktet utan hjälp.
7) Följer tabellregler.
8) Använder köksredskap på lämpligt sätt.
SJÄLVVÅRDSFÄRDIGHETER PÅ 60-72 MÅNADER BARN
1) Borsta tänderna .
2) Han tvättar sin kropp.
3) Han borstar tänderna.
4) Han väljer kläder som passar väderförhållandena.
5) Han tar på och av sina egna kläder.
6) Han knyter sina skor.
br /> 7) Använder matredskap som en vuxen.
8) Känner igen farliga situationer.
Kan inte äta eller borsta tänderna
utan hjälp, trots att det är lämpligt för hans/hennes utvecklingsperiod.En av de största anledningarna till att de flesta barn som inte kan städa toaletten eller städa toaletten, det vill säga har problem med sina
egenvårdsförmåga, inte kan ha dessa färdigheter beror på deras föräldrars överbeskyddande attityder.
Överskydd av föräldrar ger barnet mer än nödvändigt.Det innebär att visa kontroll och omsorg
. (Yavuzer, 1998). Föräldrar som antar denna attityd; De gör allt som deras barn behöver göra för deras
vägnar, så att de inte blir skadade, trötta eller upprörda. På så sätt kommer de att skydda dem så mycket som möjligt från allt ont i världen. br /> de tror. De oroar sig till exempel för att deras barn kan ramla när de springer, att de kan skadas när de bär på något eller att de kan bli trötta när de utför en uppgift som är lämplig för åldern. Av denna anledning ger de i allmänhet inte ansvar till sina barn och
sköter sina barns plikter själva. Dessa uppgifter kan inkludera att mata barnet, städa barnets toalett och ta på och ta av sina barns kläder. Förutom att vara överdrivet skyddande, föräldrar som tar på sig sitt barns uppgifter med tanken att inte bli smutsig eller göra saker snabbare
Men i båda fallen skadas barnet i form av att det är en autonom (självförsörjande) individ,
oberoende och tillit. Som ett resultat av dessa attityder förhindras barnets självutveckling, och deras utveckling inom andra områden, särskilt egenvården, påverkas negativt. Ett barn som inte får något ansvar, som inte får möjlighet att göra saker, som ständigt är under sina föräldrars kontroll när det gäller egenvård och andra aspekter, kommer inte att kunna utföra många funktioner i framtid utan att någon följer med honom/henne. De blir beroende av andra och vill bli kontrollerade av dem. Att ge barnet möjlighet att utveckla sin egenvårdsförmåga gör det möjligt för honom/henne att bekanta sig med ansvarskänslan och öka sin /hennes känsla av självförtroende. Utöver det är motor
också ett område relaterat till egenvårdsfärdigheter. Ett barn som borstar tänderna, äter sin egen mat och samlar ihop sina egna ägodelar
utvecklar finmotorik genom att använda händerna. På vår dagis får våra barn stöd att utveckla sin egenvårdsförmåga och ges möjlighet att visa färdigheter som passar deras ålder. Men,
såklart måste familjen också samarbeta i detta avseende, och de måste ge våra barn möjligheter att utveckla sin egenvård
, vilket är en mycket viktig del för att hjälpa dem att bli självständiga, självförsörjande
vuxna.
Läs: 0
