Dysplastisk Nevus (dysplastiska mullvadar)
Denna term är en
term som används för mullvadar som har ett annat utseende än vanliga mullvadar, det vill säga "atypiskt" utseende. Även om de ibland kallas Atypical nevus på grund av deras utseende, är det vanligaste namnet dysplastisk nevus. Dysplastiska mullvadar är inte mullvadar som dyker upp vid födseln. Det kan förekomma familjemässigt hos en person (hos olika individer inom familjen
) eller det kan förekomma utan andra individer i familjen. Deras nummer kan vara ett
eller så kan de vara många. De är oftast placerade på stammen och baksidan. Även om familjära mullvadar ofta uppträder fram till
tonåren, kan de i allmänhet dyka upp i alla åldrar. Till utseendet är de större än andra vanliga, icke-medfödda mullvadar. Deras diameter är över 5-6 mm. De kan vara asymmetriska
(det är inte symmetriskt när man viker det ovanpå varandra på två separata axlar). Det kan finnas ljusa och mörkbruna
färgade områden inuti mullvaden. De kan vara pösigare än huden eller på samma nivå som huden
. Det kan finnas ett upphöjt område i mitten av mullvad som inte är svullen från huden. Om vi tänker på den
del som inte är pösig från huden som äggvitan och den fluffiga delen i mitten som gulan, kan ett sådant utseende beskrivas som ett
stekt ägg. Eftersom dysplastiska födelsemärken skiljer sig från vanliga födelsemärken i utseende, kan de ge upphov till misstanke om melanom. Även om vissa av deras utseenden liknar melanom, är dessa mullvadar godartade. Liksom andra mullvadar kan de förbli desamma hela livet eller förändras och förvandlas till melanom
. Hudläkare kan behöva en biopsidiagnos i de fall de anser att en mullvad är dysplastisk till utseendet. Den kirurgiskt avlägsnade mullvaden undersöks i mikroskop på patologiavdelningarna och egenskaperna hos den dysplastiska mullvaden observeras i vävnaden för att bekräfta diagnosen. Den undersökande patologen kan gradera de atypiska dragen mikroskopiskt. Hudläkaren kan använda denna information när han/hon planerar uppföljningen av sin patient.
Är förekomsten av dysplastiska födelsemärken mer riskabel för utvecklingen av melanom?
Möjligheten att utveckla melanom från en befintlig dysplastisk mullvad är mycket sällsynt. Den förväntade egenskapen är att den dysplastiska
mullvad smälter som andra vanliga mullvadar. Det förblir detsamma och förändras inte i vuxen ålder. Men i närvaro av
förändring kan melanom utvecklas. Enligt vad vi vet har personer med dessa födelsemärken
högre risk för melanom som kan utvecklas på normal hud än personer som inte har dysplastiska födelsemärken, med andra ord har individer med dysplastiska födelsemärken en högre risk för melanom som kan utvecklas på normal hud
snarare än att utvecklas på en mullvad.
Bör varje dysplastisk mullvad avlägsnas kirurgiskt?
Nej. Dessa mullvadar är godartade. För att undvika onödiga operationskostnader och ärr som kan uppstå på patienter bör kirurgiskt avlägsnande av födelsemärken övervägas endast i de fall där diagnosen är svår eller melanom inte kan urskiljas. Att ta bort alla befintliga dysplastiska mol minskar dessutom inte patientens risk för melanom som kan utvecklas på normal
hud.
Bör personer med dysplastiska mol följas?
Ja . Syftet med att följa upp personer med dysplastiska mol är att följa de förändringar som kan utvecklas vid dysplastiska mol och att tidigt upptäcka nytt melanom Patienterna följs upp med kontrollperioder mellan >. Vid dessa uppföljningar görs även helkroppsfotografering
och vid behov dermoskopisk undersökning (undersökning av huden med ljus- och förstoringssystem) och
uppföljning.
Finns det några försiktighetsåtgärder som patienter med dysplastiska födelsemärken bör följa?
Det vore lämpligt för honom att följa försiktighetsåtgärderna gällande solskydd under hela livet, att undersöka sig själv minst två gånger om året och gå på kontroll -ups med intervaller och perioder som bestäms av hudläkaren
KONGENITAL MULVERVAD (Medfödd mullvad)
Medfödd mullvad är namnet på bruna födelsemärken som finns på barnets kropp när han/hon föds och kan förändras över tiden. Små födelsemärken är sällan närvarande vid födseln och kan dyka upp under de första två åren av livet, som kallas "sena medfödda födelsemärken".
Hur många typer av medfödda födelsemärken är de indelade i?
Medfödda födelsemärken växer i proportion till barnets kropp när den utvecklas och växer. Dessa mullvadar är det sista stadiet de kommer att nå i vuxen ålder. De delas in i 4 grupper efter storlek (diameter).
De som är mindre än 1,5 cm kallas för "små medfödda födelsemärken".
De mellan 1,5-20 cm kallas "medelstora medfödda födelsemärken". "
De som är större än 20 cm. "stora medfödda födelsemärken"
De som är större än 40 cm kallas för "gigantiska medfödda mullvadar"
Hur vanliga är medfödda mullvadar?
Små medfödda födelsemärken förekommer ungefär en gång på 100 födslar. Stora ses en gång på 20 000 födslar och jätte
medfödda födelsemärken ses en gång på 500 000 födslar.
Hur ser medfödd ut mullvadar?
Små och medelstora medfödda födelsemärken är vanligtvis skarpt definierade och platta. Det visas som ljusa eller mörkbruna fläckar på ytan, och ibland som grova bruna knölar på ytan. Det kan finnas små skillnader i
färgerna på dem (som nyanser av brunt, svart, grått) och det kan finnas hårstrån på deras ytor som är tätare och mer distinkta än den omgivande huden. Med tiden kan grovhet på ytan eller befintliga stötar bli mer uttalade och tunna hårstrån kan tjockna. Medfödda födelsemärken med stor diameter är i form av upphöjda plack av brun
eller svartfärgad hud, ofta med kullerstensliknande grova
knölar och hårda hårstrån på dem. Den innehåller ofta olika färger som ljus-mörkbrunt, svart och grått. Jätte medfödda födelsemärken sitter vanligtvis på en stor del av kroppen, såsom ryggen, och täcker en stor del av huden.
Små och stora bruna och svarta knölar innehåller tjocka, hårda hårstrån.
Stora och jättelika medfödda födelsemärken. Det kan finnas några eller många födelsemärken med mindre diameter som kallas "satelliter"
runt födelsemärkena.
Är medfödda födelsemärken farliga?
Det finns sällsynta fall på medfödda födelsemärken.Men en mullvadscancer som kallas "melanom" kan utvecklas, som kommer från celler som kallas melanocyter som ger huden färg. Risken att utveckla melanom är relaterad till mullvadens storlek. Risken för små
och medelstora födelsemärken är mycket låg och de uppstår vanligtvis efter tonåren. För stora och
gigantiska medfödda födelsemärken är risken betydligt högre (4,5-10 %) och utvecklingen av melanom kan inträffa i de tidiga
åldrarna, mest före puberteten. Speciellt för stora och gigantiska födelsemärken lokaliserade på huvudet, nacken och ryggen,
födelse I närvaro av mullvadar kan en sjukdom som åtföljs av centrala nervsystemets inblandning som kallas "neurokutan melanos" också observeras. I detta fall observeras ofta symtom som konstant sömnighet, rastlöshet, huvudvärk, återkommande kräkningar och epileptiska anfall hos barnet inom de första 3 åren.
Hur ska medfödda födelsemärken följas?
>Uppföljning av medfödda födelsemärken varierar från patient till patient. Platsen för mullvaden, dess storlek och dess negativa kosmetiska och psykosociala effekter bör beaktas. Medfödda mullvadar, som är små i storlek och har en slät yta och är belägna i ett område av kroppen som lätt kan övervakas, kan följas av hudläkare med jämna mellanrum (som 6 månader-1 år). Uppföljning bör ske med dermoskopisk undersökning. Dermoskopisk
undersökning är en metod för att undersöka mullvadar med en anordning som kallas dermoskop. Ett dermoskop kan ses som ett förstoringsglas med ett speciellt ljus
system. Tack vare detta speciella ljussystem tillåter det läkaren att undersöka de övre hudlagren. På så sätt kan förändringar som potentiellt kan uppstå hos mig vad gäller cancerutveckling
upptäckas i ett tidigare skede. Faktum är att eftersom risken för att utveckla cancer i småskaliga mullvadar i allmänhet är efter puberteten, är det mer logiskt att vänta tills barnet är 12-13 år, då han/hon är redo för lokalbedövning, och under tiden vore det lämpligt att följa mullvad. Fulvadar i områden som är svåra att följa, såsom hårbotten, kan avlägsnas kirurgiskt omedelbart vid behov, utan någon uppföljning.Fullvadar tas ofta bort kirurgiskt i det tidigaste skedet efter att ha utvärderats av en hudläkare.
Är det farligt att kirurgiskt ta bort medfödda födelsemärken?
Tvärtemot vad många tror innebär det ingen fara att ta bort födelsemärken, tvärtom kan det orsaka cancer. Att ta bort en misstänkt mullvad i ett tidigt skede och med lämplig teknik kan rädda liv.
Kan risken för att utveckla cancer på medfödda födelsemärken minskas?
Solljus är en ytterligare riskfaktor för att utveckla cancer. Av denna anledning, utsätt både mig och hela
huden utanför kläderna för solljus. Den ska skyddas från värme. Av den anledningen bör du inte gå ut i den heta solen om det inte är absolut nödvändigt mellan 10:00 och 17:00. När du måste gå ut ska solskyddskrämer med skyddsfaktor på minst 30 användas och bar hud bör täckas med bredbrättade hattar och kläder.
Läs: 0
