Graden av vaginism och svårighetsgraden av vaginism är synonyma. Graden och svårighetsgraden av vaginism kan variera för alla. Den första klassificeringen av vaginism i detta ämne gjordes av en vetenskapsman vid namn "Lamont" 1978. Lamont delade in vaginismpatienter i 4 separata grupper enligt deras berättelser och gynekologiska undersökningsresultat. På senare år har en annan forskare vid namn Pacik lagt till 5th Degree vaginism och delat in vaginism i 5 grupper.
1. Nivå vaginism:Den mildaste formen. Dessa patienter kan kontrollera sammandragningarna av sina vaginala muskler med de förslag som ges under undersökningen. Det finns begränsad tillgång till penis. Det finns inga sexuella trauman tidigare.
2. Nivå vaginism:Det är en måttlig form av vaginism.Kvinnan upplever ett begränsat samlag, men undviker samlag på grund av smärtan hon känner. Patienten kan röra vid slidingången med fingret. Dessa vaginismpatienter fortsätter att dra ihop sina bäckenbottenmuskler under hela undersökningen, trots de förslag som gynekologen gav under undersökningen.
3. Nivå vaginism: I den övre måttliga formen av vaginism upplever patienten svåra sammandragningar under samlag, samlag har aldrig förekommit. Han kan inte röra vid slidingången. Patienten försöker förhindra läkaren genom att dra ihop sig under undersökningen av gynekologen.
4. Avancerad vaginism: Avancerad (svår) form av vaginism. Hos dessa vaginismpatienter, när ögonblicket för samlag kommer, uppstår rädsla, ångest och sammandragning i kroppen tillsammans med bäckenmusklerna. Och när förhållandet tar slut tar det tid att lugna ner sig. Vid den gynekologiska undersökningen som läkaren gör höjer hon sina höfter, stänger benen och förhindrar därmed undersökningen.
5. Nivå vaginism:Det är den allvarligaste formen av vaginism.När patienten har sexuell intimitet utvecklas en panikattack åtföljd av rädsla och ångest. Det tar tid att lugna ner sig. På grund av den intensiva rädsla som upplevs under den gynekologiska undersökningen som utförs av läkaren, upplever dessa patienter skakningar, snabb andning, hjärtklappning och gråtkriser under undersökningen. Reaktioner som svimningsanfall, illamående, kräkningar, springande från bordet kan förekomma. Det tillåter inte gynekologisk undersökning.
Att fastställa graden eller svårighetsgraden av vaginism är viktigt för att planera behandlingen.
Läs: 0
