Endometriepolyper är ytsvällande lesioner som uppstår från endometriumskiktet som kantar den inre delen av livmodern. Dessa lesioner liknar hudtaggar i form. Endometriepolyper kan upptäckas både under reproduktionsåldern och efter klimakteriet.
Polypernas placering i livmodern kan variera. Det kan finnas en enda endometriepolyp i livmodern, eller det kan finnas flera polyper. Orsaken till bildandet av endometriepolyper är inte klart känd idag.
Det finns en ökad tillväxtrespons på östrogenhormonet på grund av olika genetiska förändringar i endometriepolypceller. Av denna anledning tenderar polypvävnad att växa mer än andra områden i livmodern.
Endometriepolyper är vanliga hos kvinnor i reproduktiv ålder. Det upptäcks mer sällan hos unga kvinnor. I allmänhet ökar förekomsten av endometriepolyper med åldern. Emellertid upptäcks endometriepolyper mindre ofta i klimakteriet. I en studie konstaterades att endometriepolyper detekterades med en frekvens av 12 % hos kvinnor före klimakteriet och 6 % hos kvinnor efter menopausen. Situationer som är riskfyllda för bildning av endometriepolyper är fetma, användning av läkemedel som innehåller östrogenhormoner (postmenopausal hormonersättningsterapi), tamoxifenanvändning och vissa genetiska syndrom (t.ex. Lynch syndrom).
Vissa endometriepolyper kanske inte orsaka några symtom, rutinmässigt. Det kan upptäckas under ultraljud under gynekologisk kontroll. Det vanligaste symtomet på endometriepolyper är onormal vaginal blödning. Den vanligaste typen av blödning hos kvinnor i fertil ålder är onormal vaginal blödning som uppstår mellan menstruationerna. De kan också orsaka blödningar efter klimakteriet. Dessa blödningar kan vara i form av stänkblödningar eller kan likna menstruationsblödning.
För diagnos används hysterosonografimetoden, där polypen tydligt upptäcks genom att administrera steril koksaltlösning i livmodern under ultraljudsutvärdering av livmodern. I de fall diagnosen är osäker kan avbildning av livmoderns insida med kamera (hysteroskopi) användas. För en definitiv diagnos av polyper måste de avlägsnas helt och skickas för patologisk undersökning.
Vid den patologiska undersökningen av endometriepolyper är de flesta av dem (95 %) godartade. Det är känt att det inte innehåller cancer. Medan risken för cancer före klimakteriet endast är 1 %, ökar risken för cancer till cirka 5 % i polyper som upptäcks efter klimakteriet. Dessutom är sannolikheten för att cancer upptäcks i polyper som orsakar onormal blödning högre än i polyper som inte orsakar blödning. Av denna anledning bör försiktighet iakttas när det gäller cancerrisk, särskilt vid polyper som upptäcks under klimakteriet och åtföljs av vaginal blödning.
Endometriepolyper uppträder ibland hos kvinnor som vill skaffa barn. Det rekommenderas att avlägsna endometriepolyper när de upptäcks hos patienter som genomgår infertilitetsbehandling.
Borttagning av endometriepolyper utförs genom hysteroskopi. I denna metod bestäms polypernas placering och storlek tydligt genom att gå in i livmodern med en kamera. Med samma metod kan polyper tas bort genom att skära av dem från basen med hjälp av olika instrument.
De borttagna bitarna skickas till patologer för undersökning och det avgörs om det finns någon cancer. Ingreppet utförs vanligtvis under narkos och tar cirka en halvtimme. Efter operationen kan våra patienter oftast gå hem samma dag och smärtan är minimal. Du kan återgå till det normala livet inom några dagar.
Läs: 0
